Var fjärde som sökt hjälp för våld mot sin partner på Välj att sluta-linjen är en kvinna. Nu förlängs projektet till i första hand 2022 och hjälplinjen blir samtidigt rikstäckande. “Trots att vi vet att mörkertalet bland kvinnor är stort blev vi tagna på sängen”, säger psykologen Ulf Calvert.
Pilotprojektet Välj att sluta-linjen ska enligt Socialstyrelsens direktiv rikta sig mot »ej frihetsberövade vuxna som har utövat eller riskerar att utöva våld mot närstående«. Nu visar en utvärdering efter två år att närmare var fjärde som ringt är en kvinna.
– Mäns våld är generellt sett allvarligare, men kvinnor har lättare att öppna sig och beskriva sitt våldsamma beteende i telefon både det psykiska och fysiska våldet, säger Ulf Calvert som är operativt ansvarig.
Länsstyrelsen är huvudansvarig för Välj att sluta-linjen. I pilotprojektet har Stockholm och Skåne varit upptagningsområden och det operativa ansvaret har legat hos Manscentrum Stockholm. Nu förlängs projektet till åtminstone 2022 och blir samtidigt rikstäckande.
Psykologen Ulf Calvert är väl medveten om mörkertalet gällande kvinnliga våldsutövare och har under sitt mångåriga arbete på Manscentrum mött både manliga och kvinnliga förövare. Ändå blev han överraskad över att andelen kvinnor varit så stor.
– Jag bär väl fortfarande lite på fördomen om att kvinnligt våld handlar om psykiskt våld, säger Ulf Calvert.
Behovet av en stödlinje är stort visar utvärderingen: Av närmare tusen samtal har hälften kommit från våldsutövare och av dessa hade hälften aldrig tidigare sökt någon hjälp för sitt beteende.
– Man behöver få prata med någon utanför familjen och förstå sin situation och vilken hjälp man kan få. Ofta kontaktar man oss när våldet gått från att vara psykiskt till att bli fysiskt, då reagerar man mer på sitt eget agerande och börjar ifrågasätta det. Det kan utlösa en motiverande kris, säger Ulf Calvert.
Inringaren får vara anonym och rådgivaren använder olika samtalsmetoder, bland annat motiverande samtal (MI). Stödlinjens viktigaste uppgift är att försöka få våldsutövaren att gå vidare och söka professionell hjälp på en mottagning som är specialiserad på våld i nära relationer, uppger Ulf Calvert.
– Anonymiteten är väldigt viktig för att våga ringa att ta ett första steg. Bakom inringaren finns ofta en förtvivlad familj. I över hälften av fallen finns det barn med i bilden säger han.
I närmare hälften av fallen är det andra än våldsutövaren som kontaktar stödlinjen. Oftast handlar det då om personer som utsatts för partnervåld.
– De vill prata med någon som har både förövarens och offrets perspektiv, vilket det är svårare att få om man till exempel kontaktar en kvinnojour. De kan undra om behandlingar och hur effektiva de är. Vi får även samtal från personer med psykiska problem och som vi kan hänvisa vidare till psykiatrin, säger Ulf Calvert.
Nu när projektet även blir en nationell stödlinje hoppas Ulf Calvert att även hjälplinjens resurser ökar.
– Vi vill utveckla tjänsten för att kunna ge fler behandlingssamtal, men också skapa en möjlighet att slussa vidare till kanske någon form av internetbehandling, säger han.