Maria Farm, psykolog i Gift vid första ögonkastet, avstod från att bemöta kritiken från den egna kåren.
Nu berättar hon om skälet.
-Jag behövde tid för att smälta, en del gjorde mer ont än annat, säger hon.
Text: Anna Wahlgren Bilder: Maja Brand
I våras kunde psykologen Maria Farm läsa om sig själv i psykologgruppen på Facebook. Det var hennes och de andra experternas medverkan i relationsprogrammet Gift vid första ögonkastet som diskuterades. Kritik från den egna kåren svider mer än allmänt kritiska röster, konstaterar Maria. Hon läste samtliga inlägg, men lade sig aldrig i debatten även om det emellanåt kliade i fingrarna.
– Jag lät det inte synas utåt, men visst blev jag ledsen, och jag fick stöd av vänner och familj. En kollega försökte trösta och sa att det är tiotusen medlemmar i gruppen, men det är bara några få som debatterar.
Skriverierna på Facebook hade föregåtts av några artiklar i dagstidningarna. I Dagens Nyheter skrev sociologen Roland Paulsen att »SVT:s giftermålssåpa är ett sadistiskt experiment«, och i SVT kultur och i Aftonbladet skrev psykologen Jenny Jägerfeld att hon tyckte det var oetiskt att medverka som expert i programmet. Hon hade tidigare själv fått frågan, men tackat nej.
– Dagens Nyheter hade faktiskt publicerat några kritiska artiklar före Paulsens. Någon undrade om man verkligen kan möta kärlek under de här premisserna, en annan ifrågasatte om vårt underlag är så stort som vi påstår. Det var inga konstigheter, sådan kritik måste man kunna ta om man ska vara med i »Gift«. Men när Paulsens artikel kom kände jag att kritiken hade havererat.
Maria Farm postade ett inlägg på Instagram: »Jag trodde nog inte i morse när jag vaknade att jag i @dagensnyheter skulle kallas för sadist, oetisk och att jag borde kastas i fängelse (!) eller åtminstone bli av med min legitimation. Men så blev det«. Sedan satte hon punkt för debatten.
Så här i efterhand är Maria Farm glad att hon valde att ligga lågt. Hon har fått tid att smälta, men också fundera över vilken kritik som gjorde ondast.
– Det som fastnar i dig är det som du någon gång själv har tänkt. När Roland Paulsen skriver att vi är oetiska, cyniska och sadistiska så vet jag att det inte stämmer. Det där är inte jag. Men när han skrev att det vi gör är rappakalja och inte så viktigt, så fastnade det. För jag har själv tänkt tanken att det som är min usp – nämligen att lättfattligt kunna förklara psykologi och processer – kanske är lite för lättvindig? Är jag inte tillräckligt djuplodande? En sådan fight har jag kunnat ha i mitt huvud och den fick bränsle av kritiken.
Vi ses på mottagningen som Maria Farm och en kollega driver på Kungsholmen i Stockholm. Hennes egna böcker trängs i bokhyllan, ett par titlar är översatta till både danska och tyska. I år firar Maria tjugo år i yrket, och nästan lika länge har hon varit medial psykolog. Att hon hamnade där är mest en slump. En tidning frågade något, hon – som nyutexaminerad kbt:are – svarade, och upptäckte att hon var bra på att formulera sig kort och slagkraftigt. Hon nådde ut med sitt budskap, och tidningar och tv fortsatte att höra av sig.
– Nu för tiden är det ju många duktiga psykologer som syns i media, men när jag började såg det inte ut så. Jag kände att om inte jag ställer upp så frågar de någon coach i stället. Och då är det väl bättre med mig, som i alla fall är något sånär påläst?
Numera driver Maria Farm ett av Sveriges största psykologkonton, @feministpsykologen, med närmare 9 000 följare. Där händer det att hon tar ställning i olika sakfrågor, till exempel tycker hon att flickor är för utsatta på SiS-hem. För henne är feminism en av de viktigaste samtidsfrågorna, och det har hon tyckt sedan hon var fjorton och kom ut som feminist. Maria hade deklarerat för sin mamma att det inte längre finns några skillnader mellan könen, och mamman ifrågasatte milt: »Är det verkligen så?« Tvärsäkra Maria begav sig till skolan för att räkna hur många frågor flickorna respektive pojkarna fick. Uppdraget var att bevisa att mamman hade fel.
– Tyvärr var resultatet väldigt nedslående och där och då öppnade jag mina ögon. Och när man väl har gjort det så kan man inte sluta att se. Feminism för mig handlar om att alla kön har samma rättigheter och skyldigheter – också en pappa har rätt till föräldraledighet och att visa känslor.
Det är också jämställdhetsfrågorna som har varit Maria Farms fokus i Gift vid första ögonkastet. Hon har synts i två säsonger av programmet, den tredje säsongen som hon medverkar i håller just nu på att klippas.
– När jag först fick frågan om att vara med blev jag lite ställd, jag hade aldrig sett programmet. Just då hade jag och min man covid så vi lade oss i soffan och sträck-kollade. Vi tyckte båda att det var ett fint program. Vi gillade att man får se två sidor av en relation, och att programmet inte hetsar till konflikter per se. Jag bestämde mig för att tacka ja.
Men det Maria Farm gör i tv ska inte blandas ihop med det som sker i terapirummet, påpekar hon. Deltagarna har aldrig varit hennes klienter, som expert i tv handlar det snarare om att ge råd och att vara ett stöd. Hon är engagerad i hela processen – från att vaska fram rätt deltagare till att aktivt coacha i programmet. Senaste säsongen kom det in ungefär tvåtusen ansökningar, och Maria och de andra experterna djupintervjuar ett urval av dem. Uppdraget är att hitta personer som både är möjliga att matcha och klarar av den press som medverkan i ett tv-program innebär.
– Det är en otroligt ambitiös urvalsprocess, vi vill inte ha några lik i garderoben som kan poppa när programmet börjar sändas. Men det är rörlig materia vi jobbar med, som vår producent brukar säga. Det kan hända saker även om vi gör vårt yttersta för att ta reda på så mycket som möjligt om deltagarna.
Det faktum att en av deltagarna från den senaste säsongen fick diagnosen GAD efter att programmet hade sänts, har fått Maria Farm att fundera ytterligare ett varv över urvalsprocessen.
– När du söker terapi är du öppen med det som du tycker är svårt och det som gör dig sårbar. Om du vill vara med i ett tv-program så kommer du mer aktivt att vilja framföra dina styrkor. Det gäller att se bakom det där, och det är en utmaning tycker jag. Jag, som ju jobbar mycket med oro och ångest till vardags, menar att vi kan bli ännu bättre på att screena för sådan problematik. Att vara mycket oroligt lagd kan göra medverkan i »Gift« väl tufft för deltagaren.
Produktionen skulle dessutom gärna se fler samkönade par, men de söker inte i samma utsträckning och därmed blir de svårare att matcha. Programmet har anklagats för att vara väldigt vitt, men människor av annan etnicitet söker mer sällan till programmet. Framför allt är det en snedfördelning könsmässigt, det är fler kvinnor som vill vara med, konstaterar Maria Farm.
– Män och kvinnor kan vara singlar av lite olika anledningar, och det ser vi hos en del av dem som söker till »Gift«. Kvinnorna vill ha en jämställd och utbildad man, medan den typen av man oftare hittar rätt på egen hand i dejtingdjungeln.
Programmet är en spännande motvikt till en rådande samhälls-trend med Tinderdejtande och en ständig jakt efter en »bättre« partner, tycker Maria Farm.
– »Gift« är ju ett experiment där vi fokuserar på samma personer under flera veckor för att se vad det kan ge. Ibland handlar det ju faktiskt om att man måste jobba med sig själv. Man behöver kanske titta på sina mönster – i alla fall om man vill ha en relation. Varför blir det så att varje gång en person öppnar upp och visar sig sårbar så känner jag: »Äh, han var inte tillräckligt manlig, det där gillar inte jag, nu går jag vidare.«
Såväl dejtingprogram som böcker har inneburit en exponering som har lett till fler uppdrag, och Maria Farm har tvingats dra ned på klientarbetet. På hemsidan meddelar hon att hon inte längre tar emot nya klienter, men att hon däremot gärna tipsar om kollegor. Än så länge känner hon alltså inte av någon lågkonjunktur eller att den krisande medelklassen måste prioritera huslån framför terapi.
Maria Farm vill fortsätta vara en psykolog som uttalar sig i media, den lusten har de senaste månadernas kritik inte tagit död på. Hon brukar tänka på sina äldre släktingar Elin Amanda och Anna Sofia, hennes mormors mor och mormors mormor. Det var till dem som hon dedicerade den senaste boken.
– Jag tänker ofta på Anna Sofia. Vem var den där kvinnan som dog vid 39 och som födde tio barn? Det är ändå inte så himla länge sedan hon levde. När jag får elaka kommentarer har jag kvinnorna i min släkt i åtanke. De fick aldrig rösta, och de hade förstås inga möjligheter att skriva en bok. De hade ingen röst, men det har jag. Och den kommer jag att använda – gärna i tv.
Maria Farm/fakta
Ålder: 48 år.
Bor: I södra Stockholm.
Familj: Make, tre barn, 17, 14 och 5 år gamla.
Yrke: Legitimerad psykolog och psykoterapeut med inriktning på kbt. Driver en privat mottagning på Kungsholmen i Stockholm. Författare. Driver instagramkontot
@feministpsykologen.
Aktuell: Som expert i SVT-serien Gift vid första ögonkastet. Den nya, tionde säsongen har premiär våren 2024.
Bakgrund: Maria Farm firar tjugoårsjubileum som psykolog. Hon har skrivit flera populärpsykologiska böcker, däribland Fri från oro, ångest och fobier, som sålt i över 80 000 exemplar, och Han är så bra på att ta egentid — Jämställdhet i praktiken.
Vad är »Gift vid första ögonkastet«?
SVT:s populära relationsprogram där kärlekstörstande singlar ska matchas ihop av experter. Paren träffas första gången i samband med att de ska gifta sig. I senaste säsongen, som sändes i våras, var det psykologen Maria Farm som tillsammans med psykologkollegan Fredric Bohm och sexologen Kalle Norwald matchade åtta singlar i hopp om att de skulle finna kärleken i varandra. Säsongen har varit ovanligt omtalad, det har spridits klipp på sociala medier, dessutom har kritiska artiklar publicerats i dagstidningarna.
3 snabba frågor om programmet
Går det att matcha par?
— Ja, det har jag lärt mig att det gör. Vi skapar förutsättningar för att de här personerna — om de är öppna och vill ha en relation — ska kunna möta en partner. Men det är komplext, det är de själva som måste göra jobbet, och helst ska de dra igång redan innan de har träffats. Vi kan coacha dem i att ha positiva förväntningar.
Hur framgångsrika är ni?
— Ungefär trettio procent av paren brukar fortsätta att vara ihop, den senaste säsongen var siffran lite högre. Tre av paren sa ja sista dagen, men sedan höll det inte mellan Lina och Alexander. Och Caroline och Agust valde ju att hoppa av redan innan experimentet var slut. Men två av fyra par har fortsatt att vara ihop, Ida och Arvid har till och med fått en bebis.
Vad har deltagarna gemensamt?
— Att de länge har försökt träffa en partner på egen hand, men inte lyckats. Ofta handlar det om att de inte kunnat växla in attraktion till relation. Deltagarna ska inte ses som något tvärsnitt av befolkningen, utan ofta är det något som skavar i deras relationsmönster, något som gör att de har svårt att träffa en partner.
