• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hotfulla lukter triggar omedvetna reaktioner

Hotfulla lukter triggar omedvetna reaktioner

20 oktober 2021 publicerad av Peter Örn

Vår undvikande reaktion på hotfulla lukter är inte en viljestyrd process, den är omedveten och sker mycket snabbt. Det visar forskare vid Karolinska institutet. Dessutom processar hjärnan negativa lukter snabbare än positiva.

Alla däggdjur, inklusive människan, är beroende av förmågan att upptäcka och reagera på möjliga hotfulla lukter för att överleva. Hos människan upptar luktorganet cirka en tjugondel av hjärnan.

När vi uppfattar lukter förknippade med hot omsätts det i ett undvikande beteende och det har länge ansetts vara en viljestyrd kognitiv process. Nu visar en ny studie av forskare vid Karolinska institutet att det snarare handlar om en omedveten fysiska reaktion. Den är mycket snabb och negativa lukter processas dessutom snabbare i hjärnan än positiva lukter, visar studien.

För att kunna genomföra studien utvecklade forskarna en metod som för första gången gjorde det möjligt att mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelser och undvikande beteenden. Tidigare har det saknats icke-invasiva metoder för den här typen av forskning. I studien ingick tre experiment där deltagarna exponerades för både positiva och negativa lukter, och lukthjärnans elektrofysiologiska respons på de olika lukterna analyserades.

Luktbulben reagerar specifikt och tidigt på negativa lukter. Redan cirka 300 millisekunder efter att luktsinnet reagerat på lukten skickades signaler till motorcortex varpå deltagaren lutar sig bakåt och bort från lukten, utan att själv vara medveten om det.

Enligt en av forskarna bakom studien, Johan Lundström som är docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, tyder resultatet på at luktsinnet har en unik betydelse för vår förmåga att upptäcka faror i omgivningen och att den förmågan sker på ett omedvetet plan i högre grad än faror som förmedlas av syn- och hörselintryck.

Studien The human olfactory bulb processes odor valence representation and cues motor avoidance behavior är publicerad i PNAS.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Anknytningsteorin används ofta felaktigt

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in