• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · ”Har fler invändningar mot artikelns resultat”

”Har fler invändningar mot artikelns resultat”

25 augusti 2021 publicerad av Peter Örn

Forskare kritisk mot studie i Psykologtidningen om ensamstående kvinnor som väljer assisterad befruktning. Studiens författare svarar.

I sin artikel skriver Forsare och medförfattare [1] om självstående kvinnor som valt att genomgå assisterad befruktning. Författarna vill belysa kvinnornas upplevelse och valt att utgå från fenomenologisk teori med tematisk analys. Innan jag går vidare vill jag påpeka att denna kommentar inte är menat för att diskvalificera kvalitativ forskning. Att ta del av patienters personliga upplevelser är ett privilegium vi i vården har och en självklar del i arbetet som psykolog. Och det finns gott om problem med kvantitativ forskning också [2,3]. Den rör heller inte kvinnornas val som är högst personligt.

Däremot har jag fler invändningar mot artikelns resultat och det får mig att ifrågasätta Psykologtidningens vetenskapliga ambition. På vilket nivå ska det ligga? Det är ingen vetenskaplig tidskrift men när det presenteras fynd i ett format som påminner om en vetenskaplig tidskrift författat av kunniga personer verkar det så. Och det är något för Psykologtidningen att ta på allvar.

Författarna nämner metod utan källa men det framstår som problematiskt med ”kvasi-kvantitativa” resonemang i termer av hälften, merparten, etcetera när syftet inte är kvantitativt. Vad bildar ett mönster? Två personers upplevelse? Innebär det att sex personer inte har den upplevelsen? Vad säger det? Vidare tar man upp sju teman där innehållet i vissa fall kan vara motsägelsefull eller repetitivt. Ensamhet hanteras både på ”Tema 1: Ett livsviktigt beslut” och ”Tema 2: Ensamhet”. Under ”Tema 3: Ovisshet” beskrivs det att kvinnor med medicinsk diagnos tvärt om upplever en tydlighet.

Man valde också att intervjua endast åtta personer av 18 möjliga, varav hälften hade väldigt olika upplevelser då fyra hade fött ett barn och fyra var under behandling. Med ett så litet urval, där kön, ålder, geografisk tillhörighet och ett synligt tillstånd uppges är det tveksamt hur väl deltagarens integritet kan skyddas i och med en publicering. I bakgrunden tas det upp att kvinnorna upplever en subjektiv stress. Är inte det en vanlig reaktion hos alla blivande föräldrar? Kvinnorna genomgår en omtumlande resa och det hade varit intressant med mera bakgrundsinformation för att kasta ljus över självstående kvinnors unika situation.

Otto Lilja-Lund, psykolog, specialist i neuropsykologi, doktorand Umeå universitet.

1. Forsare M, Johnsson P, Kitlinski M, et al. (2021). Ensamstående kvinnor som väljer assisterad befruktning har ofta behov av psykologiskt stöd. Psykologtidningen. (4):30-33.
2. Open Science Collaboration. Estimating the reproducibility of psychological science. (2015). Science. 349(6251):aac4716-aac4716.
3. Baker M. (2016). 1,500 scientists lift the lid on reproducibility. Nature. 533(7604):452-4.

 

Svar till Otto Lilja-Lund

I sin kommentar reserverar sig Otto Lilja-Lund mot studiens resultat. Samtidigt understryker han att han inte har några invändningar mot kvalitativ metod. Det är ett enkelt faktum att dessa delar hänger ihop: metoden påverkar resultatet och hur vi förhåller oss till det. Så när kritik i förbifarten riktas mot att metod nämns utan källa, är det lätt att få intrycket att Lilja-Lund gärna velat veta mer om studiens metodologiska utgångspunkter [1,2,3,4]. Kanske hade en sådan orientering kunnat reda ut de frågor som lyfts.

I grunden saknas naturligtvis inte metodologiska överväganden. Vi har löpande förhållit oss till de utmaningar som följer med en explorativ kvalitativ ansats, även ur etisk synpunkt [5]. En diskussion om generaliserbarhet inom kvalitativ forskning är förstås också rimlig [6], men har inte varit ambitionen med just den här artikeln.

Ofrivillig barnlöshet är en stark livsstressor, som inom IVF-forskning likställs med död i familjen och svår fysisk sjukdom [7]. När reproduktionsvården utformas utan hänsyn till kvinnornas psykologiska behov, finns risken att måendet försämras. Detsamma gäller par som går igenom samma process. Men här finns en enkel skillnad: att vara ensam eller inte. Detta är väsentlig att belysa, inte minst ur klinisk synpunkt. I det avseendet spelar Psykologtidningen en viktig roll.

Malena Forsare, psykolog Region Skåne
Per Johnsson, psykolog, docent i klinisk psykologi, Lunds universitet

1. Braun B, Clarke V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3, 77–101.
2. Clarke V, Braun B. (2018). Using thematic analysis in counselling and psychotherapy research: A critical reflection. Counselling & Psychotherapy Research, 18(2), 107– 110.
3. Alvesson M, Sköldberg K. (2018). Reflexive methodology: new vistas for qualitative research (3. uppl.). Los Angeles: Sage
4. Bornemark J, Smith N. (Red.). (2016). Phenomenology of pregnancy. Stockholm/Huddinge: Södertörn Philosophical Studies.
5. Beauchamp TL, Childress JF. (2013). Principles of bioethical ethics. New York: Oxford University Press.
6. Morrow SL. (2005). Quality and trustworthiness in qualitative research in counseling psychology. Journal of Counseling Psychology, 52(2), 250-260.
7. Holter H. (2014). Experiences of IVF – from a patient perspective (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet, institutet för kliniska vetenskaper & Sahlgrenska sjukhuset, avdelningen för obstetrik och gynekologi.

 

Redaktionens kommentar

Det begränsade antalet deltagare i den aktuella studien var föremål för diskussion innan publicering. Men studiens målgrupp i den kontext som artikeln behandlar är relativt sällan beskriven och artikeln bedömdes därför viktig att publicera. Artikels transparens gällande studieupplägg etcetera ger läsaren en god möjlighet att bedöma eventuella svagheter sett till bland annat generaliserbarhet.

Peter Örn, vetenskapsredaktör

Fler artiklar

  • Bristande stöd vid assisterad befruktning för ensamstående
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer