• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Har fler invändningar mot artikelns resultat”

”Har fler invändningar mot artikelns resultat”

25 augusti 2021 publicerad av Peter Örn

Forskare kritisk mot studie i Psykologtidningen om ensamstående kvinnor som väljer assisterad befruktning. Studiens författare svarar.

I sin artikel skriver Forsare och medförfattare [1] om självstående kvinnor som valt att genomgå assisterad befruktning. Författarna vill belysa kvinnornas upplevelse och valt att utgå från fenomenologisk teori med tematisk analys. Innan jag går vidare vill jag påpeka att denna kommentar inte är menat för att diskvalificera kvalitativ forskning. Att ta del av patienters personliga upplevelser är ett privilegium vi i vården har och en självklar del i arbetet som psykolog. Och det finns gott om problem med kvantitativ forskning också [2,3]. Den rör heller inte kvinnornas val som är högst personligt.

Däremot har jag fler invändningar mot artikelns resultat och det får mig att ifrågasätta Psykologtidningens vetenskapliga ambition. På vilket nivå ska det ligga? Det är ingen vetenskaplig tidskrift men när det presenteras fynd i ett format som påminner om en vetenskaplig tidskrift författat av kunniga personer verkar det så. Och det är något för Psykologtidningen att ta på allvar.

Författarna nämner metod utan källa men det framstår som problematiskt med ”kvasi-kvantitativa” resonemang i termer av hälften, merparten, etcetera när syftet inte är kvantitativt. Vad bildar ett mönster? Två personers upplevelse? Innebär det att sex personer inte har den upplevelsen? Vad säger det? Vidare tar man upp sju teman där innehållet i vissa fall kan vara motsägelsefull eller repetitivt. Ensamhet hanteras både på ”Tema 1: Ett livsviktigt beslut” och ”Tema 2: Ensamhet”. Under ”Tema 3: Ovisshet” beskrivs det att kvinnor med medicinsk diagnos tvärt om upplever en tydlighet.

Man valde också att intervjua endast åtta personer av 18 möjliga, varav hälften hade väldigt olika upplevelser då fyra hade fött ett barn och fyra var under behandling. Med ett så litet urval, där kön, ålder, geografisk tillhörighet och ett synligt tillstånd uppges är det tveksamt hur väl deltagarens integritet kan skyddas i och med en publicering. I bakgrunden tas det upp att kvinnorna upplever en subjektiv stress. Är inte det en vanlig reaktion hos alla blivande föräldrar? Kvinnorna genomgår en omtumlande resa och det hade varit intressant med mera bakgrundsinformation för att kasta ljus över självstående kvinnors unika situation.

Otto Lilja-Lund, psykolog, specialist i neuropsykologi, doktorand Umeå universitet.

1. Forsare M, Johnsson P, Kitlinski M, et al. (2021). Ensamstående kvinnor som väljer assisterad befruktning har ofta behov av psykologiskt stöd. Psykologtidningen. (4):30-33.
2. Open Science Collaboration. Estimating the reproducibility of psychological science. (2015). Science. 349(6251):aac4716-aac4716.
3. Baker M. (2016). 1,500 scientists lift the lid on reproducibility. Nature. 533(7604):452-4.

 

Svar till Otto Lilja-Lund

I sin kommentar reserverar sig Otto Lilja-Lund mot studiens resultat. Samtidigt understryker han att han inte har några invändningar mot kvalitativ metod. Det är ett enkelt faktum att dessa delar hänger ihop: metoden påverkar resultatet och hur vi förhåller oss till det. Så när kritik i förbifarten riktas mot att metod nämns utan källa, är det lätt att få intrycket att Lilja-Lund gärna velat veta mer om studiens metodologiska utgångspunkter [1,2,3,4]. Kanske hade en sådan orientering kunnat reda ut de frågor som lyfts.

I grunden saknas naturligtvis inte metodologiska överväganden. Vi har löpande förhållit oss till de utmaningar som följer med en explorativ kvalitativ ansats, även ur etisk synpunkt [5]. En diskussion om generaliserbarhet inom kvalitativ forskning är förstås också rimlig [6], men har inte varit ambitionen med just den här artikeln.

Ofrivillig barnlöshet är en stark livsstressor, som inom IVF-forskning likställs med död i familjen och svår fysisk sjukdom [7]. När reproduktionsvården utformas utan hänsyn till kvinnornas psykologiska behov, finns risken att måendet försämras. Detsamma gäller par som går igenom samma process. Men här finns en enkel skillnad: att vara ensam eller inte. Detta är väsentlig att belysa, inte minst ur klinisk synpunkt. I det avseendet spelar Psykologtidningen en viktig roll.

Malena Forsare, psykolog Region Skåne
Per Johnsson, psykolog, docent i klinisk psykologi, Lunds universitet

1. Braun B, Clarke V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3, 77–101.
2. Clarke V, Braun B. (2018). Using thematic analysis in counselling and psychotherapy research: A critical reflection. Counselling & Psychotherapy Research, 18(2), 107– 110.
3. Alvesson M, Sköldberg K. (2018). Reflexive methodology: new vistas for qualitative research (3. uppl.). Los Angeles: Sage
4. Bornemark J, Smith N. (Red.). (2016). Phenomenology of pregnancy. Stockholm/Huddinge: Södertörn Philosophical Studies.
5. Beauchamp TL, Childress JF. (2013). Principles of bioethical ethics. New York: Oxford University Press.
6. Morrow SL. (2005). Quality and trustworthiness in qualitative research in counseling psychology. Journal of Counseling Psychology, 52(2), 250-260.
7. Holter H. (2014). Experiences of IVF – from a patient perspective (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet, institutet för kliniska vetenskaper & Sahlgrenska sjukhuset, avdelningen för obstetrik och gynekologi.

 

Redaktionens kommentar

Det begränsade antalet deltagare i den aktuella studien var föremål för diskussion innan publicering. Men studiens målgrupp i den kontext som artikeln behandlar är relativt sällan beskriven och artikeln bedömdes därför viktig att publicera. Artikels transparens gällande studieupplägg etcetera ger läsaren en god möjlighet att bedöma eventuella svagheter sett till bland annat generaliserbarhet.

Peter Örn, vetenskapsredaktör

Fler artiklar

  • Bristande stöd vid assisterad befruktning för ensamstående
  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Den ovärdiga klappjakten

Många har försökt sätta dit pedofiljägaren Patrik Sjöberg men han vinner tyvärr varje debatt, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

”Den hemliga gästen var höjdpunkten”

Därför får kvinnor mer sällan autismdiagnos

Tre nationella enheter ska behandla könsdysfori

“Jag har lovat att bidra med globala inspel”

Startade blogg om psykoterapi

“Ladda magneten, kära arbetsgivare”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in