• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Förmågan till social uppmärksamhet en fråga om ålder

Förmågan till social uppmärksamhet en fråga om ålder

12 augusti 2021 publicerad av Peter Örn

Tonåringar och äldre är mindre fokuserade än unga vuxna på att vara socialt uppmärksamma, visar en studie som mätt benägenheten till uppmärksamhet för andra.

Att vara socialt uppmärksam, som att tolka andras ansiktsuttryck, röstläge och kroppsspråk, är grundläggande för att interagera socialt. Det påverkar såväl förmågan att känna empati som det egna välbefinnandet.

Nu visar en studie av forskare vid University of Kent att förmågan, eller viljan, för att vara socialt uppmärksam förändras under livet. Personer i åldern 20 till 40 år uppvisar störst förmåga, medan yngre i åldern 10 till 19 samt äldre i åldern 60 till 80 år uppvisar en mindre förmåga till det.

Deltagarna i studien studerades med hjälp av speciella glasögon som mätte ögonrörelserna i två verkliga situationer, dels vid ett personligt samtal ansikte mot ansikte, dels när de skulle navigera i en i en fysisk miljö. I den första delstudien använde de yngsta och de äldsta deltagare mindre tid till att titta på samtalspartnerns ansikte och mer tid till att fokusera på bakgrunden, än deltagare i åldern 20 till 40 år.

I den andra delstudien använde de yngsta och de äldsta mindre tid till att möta andras ansikten när de navigerade sig fram på ett livligt universitetsområde, jämfört med de andra deltagarna. I den senare studien kan det förklaras av att de yngsta och äldsta upplevde det mer utmanande att ta sig fram i den främmande miljön, och försökte hantera det genom att bland annat undvika den socialt komplexa information som andra ansiktsuttryck kan förmedla, uppger forskarna bakom studien.

Genom att fokusera mindre på andra personers ansikten och mer på omgivningen gör att de yngsta och äldsta grupperna riskerar att missa viktiga sociala signaler, uppger forskarna. Det kan i sin tur leda till en sämre förmåga till social interaktion och försämrade möjligheter att interagera med andra. Den yngre gruppen utvecklar fortfarande den sociala förmågan i kontakten med bland annat föräldrarna. Men för de äldre kan en minskad social uppmärksamhet leda till social isolering, ensamhet och en försämrad hälsa.

Studien Tracking developmental differences in real-world social attention across adolescence, young adulthood and older adulthood är publicerad i Nature Human Behaviour.

Fler artiklar

  • "Jag har behövt utveckla min empati"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” https://psykologtidningen.se/2023/12/13/psykologen-vi-odlar-svampen-sjalva/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in