• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Skolpsykologer erbjuds deltid på Bup

Skolpsykologer erbjuds deltid på Bup

14 juni 2021 publicerad av Redaktionen

I Helsingborg erbjuds skolpsykologerna deltidsarbete på Bup förhoppningen är att hitta nya sätt att samverka.
– Som enskild psykolog öppnas en möjlighet att bredda sig och samtidigt ha kvar sin anställning på en arbetsplats där man trivs säger Henni Wiik som deltar i projektet.

Text: Maria Jernberg

I höst påbörjas utväxlingen av personal mellan barnpsykiatrin och elevhälsan. Henni Wiik och en kollega är först ut.

– Det blir en spännande form av samverkan. Vi får se vad som händer när vi börjar arbeta i varandras verksamheter säger Henni Wiik.

Henni Wiik.

Skolpsykologernas enhetschef Martin Davidson hoppas också att projektet ska göra elevhälsan och Helsingsborgs-trakten till en attraktivare arbetsplats.

– På det här viset behöver man inte säga upp sig för att byta jobb.

Elevhälsopsykologerna kommer inte att ha särskilt utformade uppgifter på Bup utan ingå i det ordinarie arbetet. Ungefär två dagar i veckan ska de vara på mottagningen.

– Jag är nybörjare i kliniska sammanhang så initialt kommer jag att hålla mig till min trygghetszon och göra bedömningar. Det är jag van vid från skolan säger Henni Wiik.

Hon ser fram emot att verka i en ny kontext och arbeta tillsammans med ett team. Även på Bup är stämningen förväntansfull.

Martin Davidsson.

– Det ska bli givande att lära känna skolpsykologerna och ta del av deras kompetens säger Anneli Carnelid psykolog på mottagningen.

På sikt kan utväxlingen bli ömsesidig. Anneli Carnelid ställer sig positiv till att ha en del av sin tjänst inom skolan.

– Jag tror det skulle vara kul och nyttigt att se unga i den miljö där de faktiskt är.

Idén till samverkansprojektet uppstod när de tidigare arbetskamraterna Lena Fahlén och Martin Davidson blev enhetschefer för Bup respektive elevhälsan och såg hur det skavde mellan verksamheter som är till för barn och unga.

– Vi tänkte: Antingen fortsätter vi samarbetet på samma sätt som förut kanske kan vi anstränga oss lite mer och göra nätverksträffarna lite bättre eller så testar vi något helt nytt säger Martin Davidson.

Lena Fahlén.

Stora tankegångar kokades ner till en konkret och genomförbar plan. Lena Fahlén och Martin Davidson kom överens om ett utbyte av personal för att pröva en samverkan i realtid.

– Samverkan sker ofta i grova drag och långt ifrån verkligheten och det faktiska barnet. Den blir lätt ett slag i luften. Vi vill i stället göra något tillsammans i skarpt läge säger Lena Fahlén.

Hon tror på människans kompetens och hennes psykologers förmåga att i stunden hantera saker som kommer upp.

– Många gånger handlar det om nyanser och små justeringar.

Lena Svedjehed är ordförande för Psifos yrkesföreningen för psykologer inom förskola och skola. Hon känner inte till att det skulle finnas andra likadana projekt.

– Samverkan är alltid en utmaning men jag undrar om man inte genom att försöka lösa problemet så här skapar andra problem.

Inom elevhälsan ska psykologen ha ett salutogent perspektiv medan det på Bup är det medicinska som dominerar. Lena Svedjehed ser en risk att rollerna blandas ihop och att föräldrar och lärare blir förvirrade och får felaktiga förväntningar.

– Skolpsykologer får kämpa nog som det är med att ha en främjande och förebyggande ingång och inte hamna i att tänka diagnoser och producera remisser.

Upplägget får henne också att fundera över sekretessen – kan psykologen automatiskt ta med sig information från Bup till skolan? Olika sekretessklausuler gäller i de två verksamheterna.

Martin Davidson tror däremot att risken för rollsammanblandning är försumbar.

– Psykologer om några har förmåga att navigera i det här gränssnittet de är skolade i att tänka kritiskt.

Fast han håller med om att de behöver vara tydliga mot skolorna vad utbytet handlar om så att inte orealistiska för-väntningar uppstår.

För rollerna och uppdragen ska förbli olika. Lena Fahlén menar att de därför inte heller kan lära av varandra rakt av.

– Men vi kan bli nyfikna på de här små personernas vardag tillsammans. Det är då vi kan börja dra i samma trådar.

Hon tar ett exempel från skolan.

– När det gäller barn med NP-beteende tänker jag att skolan kan lära sig att bemöta och anpassa utan att göra sjuk-vård av det. Följs de här eleverna upp tidigt så kan mycket lidande undvikas. Här kan vi kalibrera våra kunskaper mot varandra och se om vi kan förhindra att patienter skapas ute i verksamheterna.

Martin Davidson säger att de är ödmjuka inför vart projektet leder.

– I värsta fall upptäcker vi inget nytt men då kan det ändå ha varit berikande för medarbetarna. Målet är förstås en positiv förändring för målgruppen men det är en otrolig uppgift att ändra något för någon.

BUP:S UPPDRAG

Att bedriva psykiatrisk vård på specialistnivå i syfte att uppnå en förbättrad psykisk hälsa. Med psykiatrisk vård avses utredning, bedömning, diagnostik, behandling och vård samt stöd och rådgivning.

ELEVHÄLSANS UPPDRAG

Att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande utveckling och hälsa. Att även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

VANLIGA BRISTER I SAMVERKAN

För låg kännedom om varandras uppdrag: Klienter kan få felaktiga förväntningar om vilken hjälp de kan få.

Information och kommunikation: Svårt att få kontakt med varandra. Bristande återkoppling.

Bemötande: Tappar individfokus. Försvarar sin egen rutin i stället för att hitta en lösning.

Mellanrum mellan organisationer: »Någon annan borde göra det här.«

Källor: Region Stockholm Skolverket och Lena Fahlén som ingår i socialtjänstens grupp »Brister i samverkan«.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer