• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Lämna ditt utsiktstorn”

”Lämna ditt utsiktstorn”

21 maj 2021 publicerad av Lennart Kriisa

Psykologen Sara Edlund – som kallar sig valideringsnörd – har en dröm om att alla patienter på vårdcentraler ska få ett bekräftande bemötande.
Men det finns flera fallgropar. 

Den digitala nätverksträffen för primärvårdspsykologer pågår och först ut var Sara Edlund vid Örebro universitet. Hon beskriver validering som ett bekräftande bemötande. 

– Validering handlar om empati och kommunikation av denna empati. Psykologen behöver leta efter det i berättelsen som är förståeligt och tydliggöra detta.

Sara Edlund.

Men det är inte helt enkelt. Sara Edlund har en metafor om ett utsiktstorn.

– Utsikten från vårt torn påverkas av våra erfarenheter och värderingar. Det är svårt att validera om patientens utsiktstorn står långt bort, kanske i en annan kultur. Att försöka ta sig över till patientens utsiktstorn gör det lättare att validera. 

Sara Edlund råder psykologerna att praktisera validering i tre steg. 

Det första handlar om att aktivt lyssna och sammanfatta vad patienter berättar. 

Det andra steget om att visa förståelse och sätta ord på patientens erfarenheter. Det tredje att visa respekt och ömsesidig sårbarhet.

En fallgrop är att psykologen bara bekräftar vad patienten berättar och missar att på ett logiskt och föreståeligt sätt uttrycka när patienten är ute och cyklar. 

– Validera inte tankar och känslor som är problematiska, du behöver inte hålla med om allt, råder Sara Edlund. 

Sara Edlund gör en skillnad mellan det som är valitt och det som är invalitt.  Det som är valitt kan betecknas som normalt, vem som helst skulle känna så. Det som är invalitt är problematiskt i det långa loppet. Ett exempel är självskadebeteende. 

– Självskadebeteende är valitt eftersom patienten inte ser annan metod, men det är invalitt i det långa loppet, säger Sara Edlund.   

En annan fallgrop är att ställa för låga eller höga krav. Höga krav leder till att patienten inte kan göra gott nog, men för låga krav blir bara som klapp på huvudet och förstärker dysfunktionen. 

– Om jag validerar allt kommer inte mycket hända förändringsmässigt, men om jag bara invalidererar kommer inte patienten tillbaka. Bästa botemedlet är ta in så mycket information som möjligt och vara lyhörd på patientens respons, säger Sara Edlund. 

Sara Edlund har noterat av psykologstudenterna rollspel hur lätt det är att validera för mycket. 

– Det upplevs inte som trovärdigt. Det blir en överdos, ja urvattnat, om du hävdar att allt är normalt. 

En mötesdeltagare  flikade in hur svårt det är att validera under de korta och digitala möten som primärvården erbjuder. En annan tyckte att i stort sett alla patienter känner sig invaliderade efter det initiala läkarmötet. 

– Ja, jag hör läkare säga att de inte har tid med sådant som att validera, men det behöver inte ta lång tid, kommenterade Sara Edlund, som även utbildar läkarestudenter i validering. 

– Läkarstudenter är generellt positiva till rollspel men de kan bli rätt omskakade när de upptäcker hur svårt det kan vara, säger Sara Edlund. 

Att valideringen har betydelse visar forskningen, anser Sara Edlund och hänvisar till två studier.

I den ena studien ingick 28 sjuksköterskor med ryggbesvär och gruppen som blev validerad upplevde minskad smärta. 

I en annan studie fick deltagarna lyfta en tung hink fyra gånger. När deltagarna fick frågan om de kunde tänka sig att lyfta hinken en femte gång, blev resultatet att 92 procent av deltagarna i gruppen som blivit validerad lyfte hinken en femte gång, i den andra gruppen var andelen 44 procent.

 Fotnot: Drygt 100 psykologer, av de totalt 615 medlemmarna, deltog i nätverksträffen.

Fler artiklar

  • "Jag har behövt utveckla min empati"
  • "Jag hjälper polisen att sålla i flödet"
  • Hon vill ge autister ett bättre bemötande i vården

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

“Mitt sinne fick äntligen ro”

Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in