Psykologen Sara Edlund – som kallar sig valideringsnörd – har en dröm om att alla patienter på vårdcentraler ska få ett bekräftande bemötande.
Men det finns flera fallgropar.
Den digitala nätverksträffen för primärvårdspsykologer pågår och först ut var Sara Edlund vid Örebro universitet. Hon beskriver validering som ett bekräftande bemötande.
– Validering handlar om empati och kommunikation av denna empati. Psykologen behöver leta efter det i berättelsen som är förståeligt och tydliggöra detta.
Men det är inte helt enkelt. Sara Edlund har en metafor om ett utsiktstorn.
– Utsikten från vårt torn påverkas av våra erfarenheter och värderingar. Det är svårt att validera om patientens utsiktstorn står långt bort, kanske i en annan kultur. Att försöka ta sig över till patientens utsiktstorn gör det lättare att validera.
Sara Edlund råder psykologerna att praktisera validering i tre steg.
Det första handlar om att aktivt lyssna och sammanfatta vad patienter berättar.
Det andra steget om att visa förståelse och sätta ord på patientens erfarenheter. Det tredje att visa respekt och ömsesidig sårbarhet.
En fallgrop är att psykologen bara bekräftar vad patienten berättar och missar att på ett logiskt och föreståeligt sätt uttrycka när patienten är ute och cyklar.
– Validera inte tankar och känslor som är problematiska, du behöver inte hålla med om allt, råder Sara Edlund.
Sara Edlund gör en skillnad mellan det som är valitt och det som är invalitt. Det som är valitt kan betecknas som normalt, vem som helst skulle känna så. Det som är invalitt är problematiskt i det långa loppet. Ett exempel är självskadebeteende.
– Självskadebeteende är valitt eftersom patienten inte ser annan metod, men det är invalitt i det långa loppet, säger Sara Edlund.
En annan fallgrop är att ställa för låga eller höga krav. Höga krav leder till att patienten inte kan göra gott nog, men för låga krav blir bara som klapp på huvudet och förstärker dysfunktionen.
– Om jag validerar allt kommer inte mycket hända förändringsmässigt, men om jag bara invalidererar kommer inte patienten tillbaka. Bästa botemedlet är ta in så mycket information som möjligt och vara lyhörd på patientens respons, säger Sara Edlund.
Sara Edlund har noterat av psykologstudenterna rollspel hur lätt det är att validera för mycket.
– Det upplevs inte som trovärdigt. Det blir en överdos, ja urvattnat, om du hävdar att allt är normalt.
En mötesdeltagare flikade in hur svårt det är att validera under de korta och digitala möten som primärvården erbjuder. En annan tyckte att i stort sett alla patienter känner sig invaliderade efter det initiala läkarmötet.
– Ja, jag hör läkare säga att de inte har tid med sådant som att validera, men det behöver inte ta lång tid, kommenterade Sara Edlund, som även utbildar läkarestudenter i validering.
– Läkarstudenter är generellt positiva till rollspel men de kan bli rätt omskakade när de upptäcker hur svårt det kan vara, säger Sara Edlund.
Att valideringen har betydelse visar forskningen, anser Sara Edlund och hänvisar till två studier.
I den ena studien ingick 28 sjuksköterskor med ryggbesvär och gruppen som blev validerad upplevde minskad smärta.
I en annan studie fick deltagarna lyfta en tung hink fyra gånger. När deltagarna fick frågan om de kunde tänka sig att lyfta hinken en femte gång, blev resultatet att 92 procent av deltagarna i gruppen som blivit validerad lyfte hinken en femte gång, i den andra gruppen var andelen 44 procent.
Fotnot: Drygt 100 psykologer, av de totalt 615 medlemmarna, deltog i nätverksträffen.
