• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Många drabbade vågar inte berätta«

»Många drabbade vågar inte berätta«

21 april 2020 publicerad av Peter Örn

Flera hundra tusen svenskar kan lida av det, men få berättar. Depersonalisationssyndrom är inte helt lätt att sätta ord på, förklarar psykologen Anna Strid som nu skrivit en bok om tillståndet. 

Depersonaliseringssyndrom – att uppleva sig avskild från såväl självet som från världen runt omkring – är inte helt lätt att sätta ord på. Overklighetskänslor som – annars kanske förknippas med psykotiska tillstånd.

Anna Strid Foto: Sara Gilliard

– Det finns så lite kunskap om syndromet även bland psykologer och psykiatriker att många drabbade inte vågar berätta om det. Symtomen är svåra att beskriva på ett rättvisande sätt och patienter är rädda för att bli missuppfattade säger psykologen Anna Strid som nu utkommer med boken Overklighetskänslor – om depersonalisationssyndrom.

Ofta blir patienter felaktigt bemötta med den otillräckliga förklaringen att det handlar om ångest berättar Anna Strid som själv har erfarenhet av syndromet då hon var i tjugoårsåldern och studerade konst. Efter examen vid Kungliga Konsthögskolan arbetade hon som konstnär under flera år.

– Jag kunde utforska det i min konst gestalta de existentiella frågor om verklighet som tillståndet väcker säger hon.

Först under psykologutbildningen förstod Anna Strid vad det var men också hur stor okunskapen var kring depersonalisation/-derealisationssyndrom som det egentligen heter. Vanligtvis förkortat DDD.

– När vi fick börja ta emot patienter under psykologutbildningen bedömdes min första patient lida av depression. Men ganska snabbt beskrev han symtom på DDD. Det som hade lett fram till depressionen var de plågsamma känslor av främmandeskap och overklighet som patienten gav uttryck för säger hon.

Intresset för syndromet växte och tillsammans med studiekamraten Leif Månsson skrev hon en examensuppsats om DDD. Nu kommer hennes bok som är den första på svenska om syndromet.

– När vi skrev examensuppsatsen kartlade vi kunskapen om DDD. Drygt 71 procent av tillfrågade psykologer och psykiatriker hade bara liten eller måttlig kunskap. Det är anmärkningsvärt med tanke på att internationell forskning tyder på att mellan 1 och 3 procent av befolkningen i västvärlden lider av det säger hon.

I dag arbetar Anna Strid som psykolog inom primärvården. Sedan examensuppsatsen publicerades på internet har hon fortlöpande kontaktats av personer som lider av syndromet och som upplever sig inte få någon hjälp.

– I mitt arbete möter jag lika många patienter med DDD som med tvångssyndrom. Finns det indikationer på DDD ber jag patienten fylla i det skattningsformulär Cambridge Depersonalization Scale som nu är översatt till svenska och även ingår i boken. Möjligheterna att hjälpa dessa patienter är goda säger hon.

OVERKLIGHETSKÄNSLOR 
– OM DEPERSONALISATIONSSYNDROM

AV ANNA STRID. GOTHIA FORTBILDNING 2020.

Internationell forskning visar att depersonalisationssyndrom är vanligt. Nu kommer den första boken om syndromet på svenska med fallbeskrivningar för att ge en bild av den stora variation av symtom som syndromet inrymmer. Författaren vill med boken bidra till en ökad förståelse för syndromet.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Aktuellt, Nytt i Tryck

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in