Psykologen Katarina Billman hamnade direkt i trubbel i Robinson.
Gruppen vände sig emot henne och tyckte att hon skulle skickas hem.
-Jag begick ett strategiskt misstag, säger hon.
Katarina Billman, arbets- och organisationspsykolog, brukade titta på Robinson med sina barn för tjugo år sedan. Inför den nuvarande säsongen blev hon övertalad av sina nu vuxna barn att söka in.
– De tycker att jag är äventyrlig och visst, det är jag ju, säger hon.
Totalt sökte 17 000 personer till Robinson. Av dessa intervjuades 600 i en första omgång, 60 gick vidare till fördjupade intervjuer.
– Jag har nog aldrig ansträngt mig så lite i en urvalsprocess. Kanske var det därför jag gick vidare, att jag var mig själv, säger hon.
Katarina Billman blev även intervjuad av en psykolog under en halvtimme. Han gjorde ett bra jobb, tycker hon.
– Men det är svårt att upptäcka underliggande trauman och andra mentala risker på den korta tiden, säger Katarina Billman.
I söndags kväll visades det första avsnittet på TV4. Katarina satt bänkad med två av sina barn, utan att veta hur programmet hade klippts ihop.
– Det var pirrigt och jag inser att jag har tagit en professionell risk. Jag vet inte vad de andra deltagarna kommer att säga om mig, inte heller hur jag kommer att uppfattas av tv-tittarna.
I det första avsnittet visas hur gruppen direkt får en uppgift att rösta ut en av deltagarna. Gruppen får bara kort diskutera uppgiften.
Katarina Billman föreslår att var och en ska berätta om kriterierna för sitt val. Gruppen vänder sig då mot henne och tycker att det är hon som ska skickas hem.
Katarina Billman visar att hon bli ledsen.
– Det var ju min värsta farhåga, att jag skulle bli hemskickad direkt. Det var också riktigt tufft att känna sig oönskad. Men det var mitt eget fel, att presentera ett sådant förslag för en otrygg grupp, det var fel strategi.
Katarina Billman lyckades ändå klara sig kvar i tävlingen. Ö-rådet bestämde sig för att skicka hem en annan av deltagarna.
– Efteråt kände jag mig väldigt lättad men fortfarande oönskad. Jag sökte då upp några i laget för att ta reda på vad som var fakta och vad som var mina föreställningar, det är ju sådan kunskap jag har som psykolog, säger hon.
Hon bestämde sig tidigt för att hålla en låg profil med sin yrkestitel inför de andra. Att just gruppdynamik är hennes område höll hon tyst om, liksom att hon skrivit en bok med titeln ”Teaming – grupputveckling i praktiken”.
– I annat fall hade jag kunnat uppfattas som förmer, säger hon.
Bland de andra deltagarna finns bland annat en hypnotisör, en ledarskapscoach och en naturläkare.
– Jag är en nyfiken person, inte dömande, så det tyckte jag bara var spännande, säger hon.
Som psykolog tycker Katarina Billman att hon hade flera fördelar. Till exempel att kunna skilja på person och roll.
– Det gjorde att jag kunde återhämta mig snabbare. Du tänker också på ett helt annat sätt när du är utmattad och svälter på en ö långt hemifrån; hjärnan och kroppen fungerar inte alls som du är van vid.
Hon fick också bekräftat att hon inte långsint, däremot uthållig.
– Men jag blir förstås ledsen och gråter. Det är inget jag skäms över, tvärtom, jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor.
Katarina Billman fick även sina kunskaper i gruppdynamik bekräftade.
– Till exempel att mänskliga system i första hand strävar efter att överleva, i andra hand att utvecklas och i sista hand att förändras.
Får hon chansen ställer hon gärna upp igen.
– Det var ju mindfulness i ett nötskal. Inget internet, att få vara ute i naturen och en känsla av samhörighet. Den här erfarenheten kommer jag att uppskatta resten av livet, säger hon.
