Ju fler dialoger mellan barn och förälder desto snabbare blir barnets språkutveckling. Nu visar ny forskning att föräldrars mobilanvändning kan bromsa den utvecklingen.
-Barn behöver vår aktiva närvaro för att lära sig om sin nya värld, säger forskaren Anett Sundqvist.
Anett Sundqvist, biträdande professor på avdelningen för psykologi vid Linköpings universitet, och hennes forskargrupp presenterar nu preliminära resultat från en forskningsstudie av små barns språkutveckling i relation till bland annat föräldrars användning av mobila medier.
-Det är lätt att ta till digitala medier för att underlätta livet och det finns en risk att det blir färre dialoger ju mer digitala medier vi använder. Och vi vet att dialoger är det viktigaste för barnets språkutveckling, säger Anett Sundqvist.
I studien, som genomfördes på Baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet, träffade forskarna barnen vi två tillfällen: då de var 9 månader (100 barn) och 25 månader (90 barn). Bland annat undersöktes minne (fördröjd imitation), språk och social kommunikation, föräldra-barn interaktion samt minne från skärm. Samtidigt fick föräldrarna fylla i en dagbok för en vanlig dag med barnet, använda ljudinspelning samt en enkät med ett 60-tal frågor om mediaanvändning. För att mäta barnets språkutveckling användes bland annat instrumentet SECDI.
-Att föräldrar och barn interagerar med varandra är det viktigaste för språkutvecklingen. Det kan mätas på många sätt, till exempel genom att ljudinspela en vanlig dag. Det vi såg var att antal turtagningar som ett barn i tvåårsåldern är med om per dag förefaller förklara den största variationen i barnens språkutveckling, säger Anett Sundqvist.
Det lilla barnet lär sig nya ord då barnet får höra ordet många gånger i ett sammanhang: ”Titta Ida, där är katten (Ida tittar), nu kommer katten, vill du klappa på katten (Ida skrattar), känn så mjuk kattens päls är (Ida klappar), katten heter Nisse”. Till slut kommer barnet att koppla ihop ordet katt med djuret katt.
-Så ju fler dialoger desto snabbare språkutveckling. Med färre dialoger blir den långsammare. Det är alltså inte antal ord som är det viktiga, då hade man kunnat bara sätta sitt barn framför digital apparat i åtta timmar om dagen och sedan hade barnet utvecklat ett språk två år senare, säger Anett Sundqvist.
Det är inte digitala medier som är problemet, menar Anett Sundqvist, men de måste användas på ett smartare sätt.
-Vi bör försöka använda digitala medier lika aktivt som vi gör med böcker; sitta med barnet, säga oj titta vad var det, eller en sådan har vi ju hemma. Att koppla det man ser i digitala medier till verkligen. Och i verkligheten koppla det man ser till digitala medier. Då har barnet en chans att lära sig från digitala medier, säger hon.
Så berätta vad du gör med mobiltelefonen, uppmanar Anett Sundqvist. Är det aktuellt att skicka ett kort till mormor från en eftermiddag i lekparken, gör det högljutt.
-Berätta för barnet vad du gör: ”Du, ska vi ta kortet här, vilket kort tycker du vi ska skicka, det eller det, nu skickar vi det till mormor, ska du trycka?”. Då riskerar inte dialogerna att bli färre och barnet har en chans att lära sig mer, säger hon.
Läs mer om studien Att växa upp i en digital värld.
