• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hjärnförändring bakom riskökning för depression

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

9 december 2019 publicerad av Peter Örn

Barn till föräldrar med depression löper två till tre gånger högre risk att själva utveckla depression senare i livet och nu visar en studie att förklaringen kan vara förändringar i skalkärnan i limbiska systemet. 

Att ha en förälder med diagnosen depression är en välkänd riskfaktor för att själv utveckla depression senare i livet. Risken brukar uppges vara två eller tre gånger högre än om föräldrarna inte har haft en sjukdomshistoria med depression. Varför det förhåller sig så har varit oklart.

Nu visar en ny studie att förklaringen kanske kan vara strukturella förändringar i skalkärnan, även kallad putamen, i hjärnans limbiska system. Skalkärnans främsta uppgifter är bland annat att påverka inlärning, däribland implicit inlärning. fMRI-undersökningar har också visat att skalhjärnan är involverad i kognitiva processer bakom en rad känslor.

I studien, som utförts av forskare vid Columbia University, USA, analyserades resultaten av hjärnavbildning hos fler än 7 000 barn. Omkring en tredjedel hade föräldrar med diagnosen depression. I denna högriskgrupp för att själva utveckla depression var den högra skalkärnan mindre än hos de övriga barnen. Den delen av skalkärnan är kopplad till känslor som motivation och njutning.

Skalkärnan är också ett centralt område för etiologin vid schizofreni och forskarna bakom den nya studien uppger att en förhållandevis liten skalkärna kan vara en transdiagnostisk riskfaktor vid ett brett spektrum av psykiatriska diagnoser, som förutom depression och psykos även kan innefatta bland annat substansmissbruk och suicidalt beteende.

En ökad förståelse för förändringar i hjärnan hos barn i familjer med en sjukdomshistoria med depression skulle kunna leda till bättre diagnostiska instrument och tidigare upptäckt, liksom till förbättrade behandlingar vid depression, tror forskarna.

Studien Brain Volume Abnormalities in Youth at High Risk for Depression: Adolescent Brain and Cognitive Development Study är publicerad i Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry.

Fler artiklar

  • "Ge utanförbarnen mer av det vanliga"
  • Lyckad föräldrakurs i lågaffektivt bemötande
  • Autism på modet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in