• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Hjärnförändring bakom riskökning för depression

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

9 december 2019 publicerad av Peter Örn

Barn till föräldrar med depression löper två till tre gånger högre risk att själva utveckla depression senare i livet och nu visar en studie att förklaringen kan vara förändringar i skalkärnan i limbiska systemet. 

Att ha en förälder med diagnosen depression är en välkänd riskfaktor för att själv utveckla depression senare i livet. Risken brukar uppges vara två eller tre gånger högre än om föräldrarna inte har haft en sjukdomshistoria med depression. Varför det förhåller sig så har varit oklart.

Nu visar en ny studie att förklaringen kanske kan vara strukturella förändringar i skalkärnan, även kallad putamen, i hjärnans limbiska system. Skalkärnans främsta uppgifter är bland annat att påverka inlärning, däribland implicit inlärning. fMRI-undersökningar har också visat att skalhjärnan är involverad i kognitiva processer bakom en rad känslor.

I studien, som utförts av forskare vid Columbia University, USA, analyserades resultaten av hjärnavbildning hos fler än 7 000 barn. Omkring en tredjedel hade föräldrar med diagnosen depression. I denna högriskgrupp för att själva utveckla depression var den högra skalkärnan mindre än hos de övriga barnen. Den delen av skalkärnan är kopplad till känslor som motivation och njutning.

Skalkärnan är också ett centralt område för etiologin vid schizofreni och forskarna bakom den nya studien uppger att en förhållandevis liten skalkärna kan vara en transdiagnostisk riskfaktor vid ett brett spektrum av psykiatriska diagnoser, som förutom depression och psykos även kan innefatta bland annat substansmissbruk och suicidalt beteende.

En ökad förståelse för förändringar i hjärnan hos barn i familjer med en sjukdomshistoria med depression skulle kunna leda till bättre diagnostiska instrument och tidigare upptäckt, liksom till förbättrade behandlingar vid depression, tror forskarna.

Studien Brain Volume Abnormalities in Youth at High Risk for Depression: Adolescent Brain and Cognitive Development Study är publicerad i Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer