• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kunskap om psykisk ohälsa påverkar chefens insatser

Kunskap om psykisk ohälsa påverkar chefens insatser

30 oktober 2019 publicerad av Peter Örn

Chefer som själva fått utbildning i psykisk ohälsa är betydligt mer benägna att arbeta förebyggande på arbetsplatsen, visar en svensk studie med cirka 3 000 chefer. Utbildning var en viktigare variabel än exempelvis chefens personliga erfarenheter av psykisk ohälsa. 

Enligt Arbetsmiljölagen har chefen ansvar för de anställdas hälsa och att förebygga ohälsa, och de har även ett långtgående rehabiliteringsansvar. Men trots lagen har det gjorts få studier om huruvida chefer arbetar preventivt för att förebygga vanlig psykisk sjukdom hos medarbetarna.

I en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har 2 921 chefer svarat på en webbaserad enkät om bland annat preventiva åtgärder på arbetsplatsen. Hälften av cheferna hade under de senaste två åren sett över medarbetares arbetsuppgifter och arbetssituation för att förebygga psykisk ohälsa hos sina medarbetare. 57 procent hade initierat samtal i ämnet för att öka förståelsen för ångest och depression, oftast i enskilda medarbetarsamtal men också i hela arbetsgruppen.

De två viktigaste variablerna för huruvida chefen genomfört översyner och samtal var om de i sin chefsutbildning fått kunskaper om depressions- och ångestproblematik, samt om deras organisation genomfört generella informationsinsatser om psykisk ohälsa. Dessa faktorer påverkade mer än om chefen hade arbetsmiljöansvar och överskuggade även könsskillnader.

Sannolikheten för att chefen genomfört förebyggande samtal om ångest och depression var 84 procent större om organisationen erbjöd generella insatser, exempelvis stressrådgivning och föreläsningar om depression och ångest, jämfört med om den inte gjorde det. I de organisationer som genomfört generella insatser var det 79 procent större sannolikhet att cheferna även såg över medarbetarnas arbetsuppgifter och arbetssituation som ett led i att förebygga psykisk ohälsa.

Chefer som fått kunskap om depression och ångest i chefsutbildningen var 56 procent mer benägna att göra en översyn av de anställdas arbetssituation och 61 procent mer benägna till samtal om psykisk ohälsa, jämfört med övriga chefer.

I studien har forskarna justerat för chefers egna erfarenheter av psykisk ohälsa hos sig själva eller i sin omgivning, samt om de under sitt yrkesliv har vårdat personer med psykisk ohälsa. Men sådana erfarenheter avgjorde inte om man valde att arbeta preventivt.

En svaghet med studien är att det inte är ett slumpmässigt urval (deltagarna rekryterades via Medborgarpanelen hos Laboratory of Opinion Research, Göteborgs universitet, samt Helix Competence Center vid Linköpings universitet), men jämfört med andra studier är den bredare, med deltagarna från vitt skilda branscher och både privat och offentlig sektor, uppger forskarna.

Studien Determinants of Managerial Preventive Actions in Relation to Common Mental Disorders at Work, A Cross-Sectional Study Among Swedish Managers är publicerad i Journal of Occupational and Environmental Medicine.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in