• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Interpersonella svårigheter den vanligaste orsaken till självvald isolering (hikikomori) och en stor andel drabbade har en historia med psykiatrisk sjukdom, visar en stor populationsbaserad studie om fenomenet.

I Japan kallas det hikikomori. Det handlar om människor som isolerar sig i sina hem, kanske till och med i ett enda av hemmets rum, under månader eller år. Det är i Japan som fenomenets främst har uppmärksammats, uppskattningsvis är närmare 2 procent av den japanska befolkningen i åldern 15–39 år i ett hikikomori-tillstånd. Men det är ett fenomen som har börjat uppmärksammats allt mer även i västvärlden. Trots omfattningen, och det ofta stora lidandet för den enskilde, är den psykologiska kunskapen relativt begränsad om fenomenet.

Nu har en stor populationsbaserad studie genomförts i Japan för att öka kunskapen om hikikomori. Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Frontiers in Psychiatry, innefattar cirka 3 300 slumpmässigt utvalda individer mellan 15 och 39 år på 200 olika platser i Japan. Deltagarna bestod av ungefär lika många män som kvinnor.

Resultatet visar att hikikomori inte alls i huvudsak är ett storstadsfenomen, vilket man tidigare misstänkt. Det var lika vanligt att de närmare 2 procent som betecknades vara i ett hikikomori-tillstånd levde på små orter eller på landet, som i en storstad. Det fanns inte heller någon skillnad mellan geografiska regioner, samhällsklass eller antal familjemedlemmar. En demografisk faktor stack dock ut som skyddande: att bo i ett område med många butiker och annan serviceverksamhet. Drygt 40 procent hade levt i hikikomori i mer än tre år och männen dominerade bland dem i hikikomori, med drygt 65 procent.

Jämfört med befolkningen i övrigt var det vanligare bland dem i hikikomori att ha en historia med psykiatrisk sjukdom (cirka 38 procent) att de hoppat av skolan och hade ett självskadebeteende. På vilket sätt den höga förekomsten av psykiatrisk sjukdom är relaterad till hikikomori – en orsak eller en effekt – ger studien inget svar.

Den starkaste faktorn var dock interpersonella svårigheter, som uttrycktes i termer av oro att möta människor man känner, vad andra ska tänkta om dig och svårigheter att ingå i grupper. Till skillnad från social fobi och generaliserat ångestsyndrom handlar dessa personers rädslor om att möta människor de känner, skriver forskarna. Den näst starkaste faktorn var ett suicidalt beteende.

Den nya kunskap som studien genererat skulle eventuellt kunna användas för att hitta nya behandlingsvägar, skriver forskarna, exempelvis genom att mer noggrant bedöma, och vid interventionen utgå från de specifika rädslor den drabbade bär på. En ytterligare möjlighet vore att öka satsningarna i skolan för att minska antalet elever som hoppar av sin utbildning.

Studien Hikikomori Is Most Associated With Interpersonal Relationships, Followed by Suicide Risks: A Secondary Analysis of a National Cross-Sectional Study publicerades online i Frontiers in Psychiatry den 16 april.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in