Andelen svenskar med spelberoende ökar och störst är ökningen bland kvinnor, visar nya siffror från Folkhälsomyndigheten. Sambandet mellan låg utbildningsnivå och högre andel problemspelande gäller i dag bara för kvinnor.
Totalt sett har andelen svenskar med någon grad av spelproblem minskat från cirka 6 procent till drygt 4 procent mellan 2015 och 2018. Men när det gäller antalet personer som har så allvarliga spelproblem att det kan handlar om ett beroende har det skett en 50-procentig ökning.
Det framgår av ny statistik från Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning Swelogs, en av världens mest omfattande långsiktiga befolkningsstudie när det gäller spel om pengar och hälsa. I gruppen med allvarliga spelproblem ingår 45 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Hälften är kvinnor.
Andelen svenskar som har ett problemspelande, det vill säga spelproblem eller förhöjd risk för spelproblem, har minskat från 2 procent till under 1,5 procent under de senaste tre åren. När det gäller problemspelande är det inte någon skillnad mellan män och kvinnor, med undantag för åldersgruppen 18–24 år där männen dominerar. Detta trots att det är fler män än kvinnor som spelar generellt. Det tidigare sambandet mellan låg utbildningsnivå och högre andel problemspelande gäller i dag bara för kvinnor.
165 000 personer, varav 68 000 barn, bor tillsammans med någon med problemspelande, vilket är en minskning sedan 2015. Samtidigt har andelen i befolkningen som uppger att de har någon i sin närhet som har eller har haft spelproblem det senaste året ökat, från 8 till 10 procent, vilket motsvarar 762 000 personer.
Resultaten bygger på en datainsamling som genomfördes hösten 2018. Drygt 5 000 personer deltog och svarade via webbenkät, telefonintervju eller postenkät.
Läs mer om Swedish longitudinal gambling study.
Läs även Psykologer: “Inför maxtak för nätspelarna” (Psykologtidningen.se)
