– Jag hade alltid kämpat med min egen irritation och ilska, men utan framgång. Så när jag blev pappa och skulle stå modell för min sons utveckling väcktes mitt intresse för compassionfokuserad terapi, säger psykologiprofessorn Russell Kolts som nyligen besökte Sverige.
Det finns alltid en grupp patienter som inte blir bättre av sedvanligt KBT-behandling, trots att det handlar om diagnoser där behandlingen som regel är effektiv. Förklaringen kan vara starka inneboende känslor och tankar av skam och självkritik som förhindrar en positiv behandlingseffekt.
– Även när patienterna i den här gruppen verkligen upplever sina nya tankar efter behandlingen och faktiskt förstår att de till exempel kan utföra bra saker då de tidigare känt att de inte kan göra något rätt, är dessa nya ”hjälpsamma tankar” fientliga i rösten och självkritiska till karaktären. Det resulterar i att behandlingen riskerar att misslyckas oavsett vilken terapimetod som används.
Det säger den amerikanske psykologiprofessorn Russell Kolts, Eastern Washington University i USA. I slutet av mars besökte han Stockholm för att under två dagar hålla workshops i compassionfokuserad terapi, CFT, ett besök som inföll ungefär samtidigt som hans bok CFT helt enkelt – Att bedriva compassionfokuserad terapi kom ut på svenska (Natur & Kultur).
CFT skiljer sig från andra psykologiska behandlingar, även sådana där medkänsla ingår som en viktig del i terapin, genom att det evolutionära perspektivet spelar stor roll, berättar Russell Kolts. Teorin bakom CFT vilar på bland annat evolutionspsykologi, anknytningsteori och affektiv neurovetenskap, och den utvecklades ursprungligen för patienter som lätt kände stor skam och stark självkritik och där vanlig KBT-behandling inte gav några tillfredsställande resultat.
Genom att öka patientens kunskap om hur hjärnan fungerar evolutionärt, i relation till de problem patienten beskriver och med så kallad Sokratisk dialog som ett bärande inslag i behandlingen, är målet att skifta från negativa till positiva känslor och skapa förutsättningar för bättre terapiutfall.
– Ska jag förenklat beskriva CFT så används olika inriktningar inom vetenskapen som visar vad det innebär att ha ett mänskligt liv, hur vi kämpar och anstränger oss men också hur vi kan bli botade, och som vänder sig till människor med starka känslor av skam och självkritik. Marsha Linehan, som utvecklat DBT, talar ibland om att skapa en ”Teflon Mind” så att negativa tankarna rinner av. Skam kan på ett liknande sätt vara som en ”Teflon Mind” för positiva tankar, säger Russell Kolts.
Inom CFT grupperas känslor i tre typer beroende på deras evolutionära funktion: känslor som är reaktioner på hot, känslor som fokuserar på att uppnå mål samt känslor av trygghet. Hur vi fungerar i det moderna livet styrs enligt CFT i stor utsträckning av regleringen av dessa känslor och balansen mellan dessa.
– Det är en modell för att påvisa funktionen för emotionsregleringssystemen och modellen överensstämmer med vad neurovetenskapen har att säga om emotioner. Men det är en förenklad modell och är som sådan mycket användbar för patienten, säger Russell Kolts.
Eftersom modellen grundar sig i känslors evolutionära funktion blir den naturligt skamupplösande, hävdar Russell Kolts.
– Patienten kan evolutionärt förstå skam och känslor kring skam, som ilska, rädsla, ångest etc., och att hjärnan faktiskt försöker hjälpa dig då du upplever hot och att dessa känslor är självklara som en respons på hot. Problemet för oss är att vi även kan skapa inbillade hot och förlänga den hotfulla känslan.
Första gången han själv blev nyfiken på CFT var omkring år 2006, under en period i hans liv då han var engagerad i tibetansk buddhism och hade tagit särskilt starka intryck av de delar som handlar om medkänsla.
– Det var också då jag, som alltid kämpat mycket med mina egna känslor av irritation och ilska, blev pappa. Jag hade arbetat en hel del med dessa känslor men utan önskvärda resultat och nu skulle jag bli modell för hur min son skulle utvecklas. Dalai Lamas idéer talade till de behov jag själv hade för att hantera min ilska, och jag upplevde det som ett etiskt imperativ: det här var så starkt för mig att jag ville hitta ett sätt att få in det i terapirummet, säger Russell Kolts.
Som vetenskapsman ville han hitta stöd i den vetenskapliga litteraturen för sina tankar och kom så småningom att ta del av forskning som CFT:s upphovsman, den brittiske psykologiprofessorn Paul Gilbert, låg bakom. Med bland annat Paul Gilbert som läromästare har Russell Kolts utbildat sig i CFT och arbetat med metoden sedan 2009. Och även om det var buddhismen som förde honom in på området så är länken mellan CFT och tibetansk buddhism i dag relativt svag, säger han.
– Buddhismen har influerat CFT men kärnan i metoden kommer från forskning. Det är sällsynt att något kan spåras direkt tillbaka till buddhismen. Men visst, tittar man exempelvis på förståelsen av självet finns det många överlappningar, så som medvetandeprocesser och hur medvetandet uttrycks i nuet. Det skiljer CFT från många andra metoder, där tanken ofta är att det finns en dold sann version av självet någonstans där under och terapin syftar till att hitta den. Det är tankar som man inte ser i vare sig buddhismen eller CFT.
Russell Kolts har utvecklat en egen metod inom CFT som han kallar The true strength program. Den vänder sig till interner som har problem att hantera ilska och det var också det första sammanhanget där han använde CFT.
– Upprinnelsen var ett samtal jag hade haft med Paul Gilbert, som undrade om jag ville bidra till en befintlig bokserie om olika sammanhang där CFT kan användas. Jag tänkte att ilska vore ett bra ämne. Under ett års tid skrev jag en behandlingsmanual utifrån ett volontärarbete jag hade på ett fängelse, ett flerårigt volontärarbete som gav basen till den CFT jag sedan arbetade med bland interner. Min ingång i arbetet var att först arbeta med internernas känslor av skam för att sedan kunna arbeta med ilskan.
När internerna förstod att skam kan utgöra ett så stort hinder vid psykologiskt arbete fungerade metoden mycket bra, berättar han.
– Interner är nog den mest engagerade gruppen jag överhuvudtaget arbetet med.
Det finns tre flöden gällande medkänsla, förklarar Russell Kolts: Medkänsla för sig själv, medkänsla för andra och en förmåga att ta emot andras medkänsla för dig. Det finns en grupp som uttrycker mycket ilska mot andra men utåt sett inte tycks bära på skamkänslor överhuvudtaget.
– För dessa vore CFT, med en tyngdpunkt på medkänsla för andra, förmodligen en bra strategi och något jag vill studera mer framöver. Men skiftet av känslor kan vara svårt för klienten att bära; när du förstår vilken skada du utsatt andra människor för och som du egentligen bryr dig mycket om. Det kan nog bli en av de svåraste och mest smärtsamma psykologiska erfarenheterna jag som terapeut kommer att behöva uppleva, misstänker jag.
När han arbetade med interner med PTSD handlade det ofta om tidigare soldater och vars trauman hade sina ursprung i den skada och död de orsakat.
– Om en människa ärligt kan se den skada de åsamkat andra kan det vara djupt destabiliserande.
CFT påminner en del om ACT sett till att skifta fokus från att inte främst försöka förändra svåra känslor utan i stället förändra relationen till dessa känslor. Skillnaden är att ACT utgår från en specifik beteendebaserad teoretisk modell, medan CFT enligt sina utövare har sitt ursprung i ett bredare spektrum av vetenskap. Och metoden är på väg att få ett allt starkare vetenskapligt stöd, berättar Russell Kolts.
– Jämför man CFT med till exempel ACT eller KBT, som ju har hundratals RCT-studier att luta sig mot, har metoden ett svagare stöd. Men nästan varje månad publiceras det nya studier om CFT och just nu är flera tunga forskare, till exempel Allison Kelly i Kanada eller James Kirby i Australien, intresserade av metoden och genomför bra studier med den. Jag känner mig betydligt tryggare med att prata om det vetenskapliga stödet för CFT i dag än för bara några år sedan. Men metoden gynnas inte av att vi blir överentusiastiska; vi bör förhålla oss ganska konservativa och invänta fler studier. När man talar bortom vetenskapliga fakta så bjuder man in skepticismen och så bör det också vara.
Russell Kolts nya bok CFT helt enkelt – Att bedriva compassionfokuserad terapi, med förord av metodens upphovsman Paul Gilbert och efterord av psykologiprofessorn Steven Hayes, skrev han för att det enligt honom saknades en bra beskrivning av hur CFT kan användas i praktiken.
– När jag själv hade utbildat mig i CFT, och läst en rad böcker om metoden, slog det mig att det saknades bra litteratur om hur CFT kan användas i praktiken. Det fanns ett behov av något för terapeuter som inte bor i Storbritannien eller på andra platser där CFT redan är mycket vanligt och där möjligheterna att träna sig i metoden är stor.
Han tror att psykoterapeuter inom alla inriktningar har något att hämta i CFT, liksom de flesta patienter oavsett diagnos.
– Jag har väldigt svårt att tänka mig någon patientgrupp där man inte vill sträva efter att skifta från känslor av skam och självkritik till ett mer självmedkännande och omvårdande förhållningssätt.
