• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ny rapport om adhd-läkemedel – men oklarheter kvarstår

Ny rapport om adhd-läkemedel – men oklarheter kvarstår

6 november 2018 publicerad av Peter Örn

Psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan inte ensamt förklara de stora regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel, konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.

Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag från regeringen att analysera vad som kan ligga bakom de stora regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel. I vissa delar av landet får 10 procent av pojkarna i åldern 10–17 år adhd-läkemedel medan det i andra delar är färre än 3 procent.

Det är känt att om föräldrar eller syskon har diagnostiserats med adhd eller andra neuropsykiatriska tillstånd så ökar sannolikheten för att deras barn eller barnens syskon också ska få en diagnos. I Socialstyrelsens studie är det hela sex gånger vanligare att barn till föräldrar med adhd själva får en diagnos, och för barn vars syskon har fått diagnosen är det drygt fyra gånger vanligare än för barn med föräldrar eller syskon utan diagnos.

Även olika socioekonomiska och psykosociala förutsättningar utgör riskfaktorer. Barn till föräldrar med låg utbildning eller familjer med svag ekonomi har en högre sannolikhet att få en adhd-diagnos. Ju bättre de ekonomiska förutsättningarna är, eller ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto svagare är den kopplingen. Men enbart psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan inte förklara de regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel, skriver Socialstyrelsen.

”I delar av landet där det finns en hög förskrivning förskrivs alla, oavsett inkomstnivå, mer adhd-läkemedel. Det tyder på att andra faktorer än enbart socioekonomiska inverkar på både hög respektive låg förskrivning”, uppger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen ska nu undersöka om det finns andra möjliga förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att de miljöer där barnen och ungdomarna vistas, och som är gemensamma oavsett föräldrarnas inkomstnivå, kan inverka. Socialstyrelsen kommer bland annat att titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför skillnaderna finns.

Socialstyrelsen ska slutredovisa regeringsuppdraget den 31 maj 2019.

Läs Socialstyrelsens rapport Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn – en fråga om psykosocial miljö? som Pdf.

Läs även:

Skillnader i adhd-diagnos utreds (Psykologtidningen.se 24 april 2018)

Kompetensbrist kan ligga bakom avvikande förskrivningsmönster (Psykologtidningen.se 9 april 2018)

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in