Psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan inte ensamt förklara de stora regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel, konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.
Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag från regeringen att analysera vad som kan ligga bakom de stora regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel. I vissa delar av landet får 10 procent av pojkarna i åldern 10–17 år adhd-läkemedel medan det i andra delar är färre än 3 procent.
Det är känt att om föräldrar eller syskon har diagnostiserats med adhd eller andra neuropsykiatriska tillstånd så ökar sannolikheten för att deras barn eller barnens syskon också ska få en diagnos. I Socialstyrelsens studie är det hela sex gånger vanligare att barn till föräldrar med adhd själva får en diagnos, och för barn vars syskon har fått diagnosen är det drygt fyra gånger vanligare än för barn med föräldrar eller syskon utan diagnos.
Även olika socioekonomiska och psykosociala förutsättningar utgör riskfaktorer. Barn till föräldrar med låg utbildning eller familjer med svag ekonomi har en högre sannolikhet att få en adhd-diagnos. Ju bättre de ekonomiska förutsättningarna är, eller ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto svagare är den kopplingen. Men enbart psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan inte förklara de regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel, skriver Socialstyrelsen.
”I delar av landet där det finns en hög förskrivning förskrivs alla, oavsett inkomstnivå, mer adhd-läkemedel. Det tyder på att andra faktorer än enbart socioekonomiska inverkar på både hög respektive låg förskrivning”, uppger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen ska nu undersöka om det finns andra möjliga förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att de miljöer där barnen och ungdomarna vistas, och som är gemensamma oavsett föräldrarnas inkomstnivå, kan inverka. Socialstyrelsen kommer bland annat att titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför skillnaderna finns.
Socialstyrelsen ska slutredovisa regeringsuppdraget den 31 maj 2019.
Läs Socialstyrelsens rapport Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn – en fråga om psykosocial miljö? som Pdf.
Läs även:
Skillnader i adhd-diagnos utreds (Psykologtidningen.se 24 april 2018)
Kompetensbrist kan ligga bakom avvikande förskrivningsmönster (Psykologtidningen.se 9 april 2018)
