I en ny studie beskrivs hur 43 procent av alla patienter som fick KBT-behandling drabbades av biverkningar. Många av dessa betecknas som allvarliga.
Det är tidskriften Cognitive Therapy and Research (2018;42:219–29) som publicerar en studie där 100 KBT-terapeuter fått uppge i vilken utsträckning deras patienter uppvisat biverkningar av behandlingen. Psykoterapeuterna hade i genomsnitt fem års erfarenhet som KBT-terapeuter, 96 procent hade en universitetsexamen i psykologi och samtliga arbetade inom den öppna vården i Tyskland.
Studien bygger på terapeuternas egna minnesbilder utifrån forskarnas checklista med 17 tänkbara biverkningar. Patienterna, som främst led av mild eller måttlig depression eller ångest, skulle ha genomgått minst tio sessioner med KBT för att ingå i underlaget. Medelåldern bland patienterna var 38 år och bestod av i stort sett lika många män som kvinnor.
Efter att forskarna granskat sannolikheten att uppgivna biverkningar verkligen kunde härledas till KBT-behandlingen visade resultatet att omkring 43 procent av patienterna hade drabbats av minst en sådan biverkning. De vanligaste var oro, försämring av sjukdomstillståndet eller försämringar i patientens privata relationer.
Över 40 procent av biverkningarna betecknades som allvarliga. Exempel på sådana var suicidalt beteende, uppbrott i relationer, negativ feedback från familjen, känslor av skam/skuld, eller intensivt gråtande eller andra starka emotionella uttryck under sessionen. Över 25 procent av biverkningarna kvarstod i veckor eller månader.
Ju längre patienten deltagit i KBT-behandling desto större var risken att drabbas av biverkningar. Men till forskarnas förvåning visade det sig att patienter med mildare symtom på de psykiska besvär som föranledde behandlingen löpte ökad risk att drabbas av biverkningar. En förklaring forskarna själva för fram är att mer allvarliga symtom maskerar eventuella biverkningar av KBT-behandlingen.
Innan forskarna genomförde de strukturerade intervjuerna fick terapeuterna uppge i vilken utsträckning de upplevt att patienterna uppvisat några oönskade bieffekter av KBT-terapin. 74 procent uppgav då att de inte uppfattat några sådana. Först när forskarna genomförde intervjuerna, och terapeuterna fick ta ställning till checklistan för biverkningar, blev de medvetna om omfattningen. Detta styrker tidigare studier som visat att psykoterapeuter ofta tror att behandlingen är mer framgångsrik än vad som egentligen är fallet, skriver forskarna.
Resultaten från den nya studien ska dock ses i ljuset av att resultaten enbart bygger på terapeuternas minnesbilder, och att omkring hälften av patienterna dessutom använde psykofarmaka. Biverkningarna kan i vissa fall vara relaterade till läkemedlen snarare än till KBT-behandlingen. Dessutom kan vissa biverkningar betecknas som oundvikliga, skriver forskarna, med tanke på att KBT-behandlingen kan innefatta exponeringsmoment som provocerar fram exempelvis ångest. Men de bör ändå uppmärksammas då det kan finnas behandlingsalternativ som inte ger dessa biverkningar. I de fallen kan en exponeringsbaserad KBT-behandling anses oetisk, anser forskarna bakom studien.
Läs hela studien Unwanted Events and Side Effects in Cognitive Behavior Therapy i tidskriften Cognitive Therapy and Research.
