En kortare behandling i primärvård – den så kallade 15-metoden – kan vara lika effektiv mot alkoholberoende som specialistvård, visar ny forskning.
-Dessutom visar resultaten att generalister efter en kort utbildning uppnår goda behandlingsresultat, säger psykologen Sara Wallhed Finn.
Den så kallade 15-metoden, en behandling inom primärvården mot alkoholberoende med patientsamtal på omkring 15 minuter per gång och ofta i kombination med läkemedelsbehandling, har sex månader efter behandlingsslut lika god effekt som specialiserad beroendevård vid lågt och måttligt alkoholberoende. Det visar psykologen Sara Wallhed Finn i en ny doktorsavhandling. Däremot når specialistvården bättre resultat för den mindre grupp som har en hög grad av alkoholberoende.
-I studien erbjöds fem samtal, varav det första var en kartläggning av problematiken. Samtalsdelen bestod av fyra samtal med ett tema per tillfälle, och hemuppgifter som deltagarna arbetade med mellan besöken. Man hinner med väldigt mycket på 15 minuter om man verkligen fokuserar på det samtalet ska handla om, säger Sara Wallhed Finn.
En uppföljning efter 12 månader bekräftade resultaten: Primärvårdsbehandling var lika effektiv som specialistbehandling i fråga om veckokonsumtion av alkohol. De allmänläkare som deltog hade fått en dags utbildning i metoden.
Sedan 2011 arbetar Sara Wallhed Finn på beroendemottagningen Riddargatan 1, som är en del av Beroendecentrum Stockholm. I sin forskning har hon varit knuten till Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet. Forskningens övergripande syfte har varit att studera hur fler med alkoholberoende kan nås för behandling. Omkring 4 procent av den vuxna befolkningen uppskattas uppfylla kriterierna för alkoholberoende, men endast en av fem söker vård.
Hon kan nu visa att en majoritet vill få behandling inom hälso- och sjukvården, och att stödgrupper, psykologisk behandling och behandlingshem var det som främst rekommenderades. Endast 5 procent föredrog socialtjänsten. Det viktigaste skälet till varför de drabbade inte söker vård över huvud taget är känslan av skam, och det stigma alkoholberoende är förknippat med.
-Den uppdelning vi har inom beroendevården med ett delat ansvar mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård kan i det här avseendet vara ett hinder för att söka hjälp. Det eftersom en stor majoritet föredrar att söka vård inom hälso- och sjukvården för alkoholproblem, men också för att känslor av skam och stigma riskerar att förstärkas genom socialtjänstens koppling till sociala problem. En majoritet av alla med alkoholberoende har inte sociala stödbehov, säger Sara Wallhed Finn.
Men även primärvården har ett ansvar för att motverka känslan av skam och stigma, tycker Sara Wallhed Finn.
-Vårdgivare har ett ansvar att visa en öppenhet för att tala om alkoholvanor, kanske upplysa om det redan på sina hemsidor, och att personal i primärvården verkligen frågor om alkoholvanor. Alkohol bör behandlas som andra levnadsvanor, så som motion, kost och rökning.
Andra hinder att söka hjälp var föreställningen om att behandlingen skulle innebära en målsättning av helnykterhet resten av livet, samt låg kunskap om vilka konsekvenser alkohol har för hälsan och dålig kunskap om behandlingens innehåll.
-Som vårdgivare måste vi vara öppna för patientens egna målsättning och tankar kring beroendet, och verkligen göra en kartläggning av hur beroendeproblematiken ser ut. Det ingår för övrigt som ett av stegen i 15-metoden. För en stor grupp kan det handla om att reducera alkoholkonsumtionen, inte att sluta använda alkohol helt, säger Sara Wallhed Finn.
Sara Wallhed Finns delstudie om den så kallade 15-metoden i primärvård har tilldelats flera vetenskapliga priser, bland annat första pris på EABCT-konferensen 2016 (European Association of Behavioural and Cognitive Therapies), och andra pris på International Network of Brief Interventions för Alcohol & Other Drugs i New York 2017.
Disputationen är den 4 maj kl 09.00 i Inghesalen, Karolinska institutet i Solna. Titeln på avhandlingen är Alcohol dependence: barriers to treatment and new approaches in primary care.
Läs även:
