• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Yngre terapeuter lyckas bäst

Yngre terapeuter lyckas bäst

18 april 2018 publicerad av Peter Örn

En psykoterapeut som är jämnårig eller yngre än sin klient har lättast att uppnå en bra terapeutisk allians. Det visar en ny studie publicerad i Journal of Clinical Psychology. Men huruvida det även leder till ett bättre behandlingsresultat är oklart.

Det är forskare vid Pontifical Catholic University of Chile och Millennium Institute for Research in Depression and Personality i Santiago som försökt kartlägga hur kön, ålder och inkomst hos psykoterapeuten respektive klienten kan påverka den terapeutiska alliansen.

I studien ingick 28 psykoterapeuter och 547 vuxna klienter som ordinerats psykoterapeutisk behandling mot depression. Drygt 10 procent hade nyligen blivit inlagda på sjukhus till följd av depressionen och 90 procent använde antidepressiva läkemedel när studien inleddes. Samtliga psykoterapeuter var utbildade psykologer.

Innan den första sessionen inom ramen för studien fick både klienter och psykoterapeuter uppge ålder, kön och respektive familjers inkomster. De delades sedan in i man/kvinna, unga vuxna (18–25 år), medelålders (40–60 år) och äldre (över 60 år), samt låg-, medel-, och höginkomsttagare, samt en grupp ekonomiskt utsatta.

Från första behandlingsveckan till den sista i studien (efter sju veckor, även om själva behandlingen därefter fortsatte) fick klienterna varje vecka besvara ett skattningsformulär om den terapeutiska alliansen, baserad på i vilken utsträckning de instämde i terapeutens mål och medel för att uppnå målen, samt hur de skattade de emotionella banden till terapeuten.

I analysen av resultaten kontrollerades för hur allvarliga symtomen var, eftersom allvarlighetsgraden i sig kan påverka den terapeutiska alliansen. Resultaten visade att kön inte påverkade alliansen, annat än att manliga klienter som hade en kvinnlig terapeut skattade alliansen förhållandevis sämre under de första sessionerna men den skillnaden försvann från och med den fjärde sessionen. Studien gav inget stöd för att kvinnliga klienter skattar alliansen högre om även terapeuten är kvinna, vilket vissa tidigare studier har pekat på.

När terapeuten var jämnårig med klienten, eller yngre, gav studien evidens för att alliansen påverkades positivt under studietiden. Forskarna kan dock inte ge någon förklaring till den effekten. Även den socioekonomiska tillhörigheten hade betydelse. Men inte som var förväntat, det vill säga att en likartad socioekonomisk tillhörighet skulle vara mest gynnsam. Tvärtom visade resultatet att alliansen påverkades positivt om terapeuten hade en högre socioekonomisk tillhörighet än klienten, något forskarna kallar ”välstånds-effekten”.

Men resultaten ger inget svar på om dessa mätta faktorer, även om de tycks ha effekt på alliansen, även leder till bättre behandlingsresultat.

Läs artikeln Client and therapist match on gender, age, and income: Does match within the therapeutic dyad predict early growth in the therapeutic alliance? online i Journal of Clinical Psychology. 

Fler artiklar

  • Acceptans avgörande vid KBT för barn
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Den terapeutiska alliansen en klassfråga

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in