• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Alla vill ha superkrafter, men ingen vill ha adhd

Alla vill ha superkrafter, men ingen vill ha adhd

28 december 2017 publicerad av Kajsa Heinemann

Från stigma till mainstream. Ett utskällt damp till coolt adhd. Inget att skämmas för. Snarare tvärtom. Du ser och hör det överallt. Allt oftare och allt fler pratar öppenhjärtigt om sina egna och sina barns diagnoser. Ingen reagerar när en tonåring på bussen utbrister till sin intensivt dansande kompis: »Du har så mycket adhd!« Inte heller när grannen i tvättstugan urskuldar dubbelbokningen med: »Oj, jag har visst en släng av adhd.«

BILD: Istock

I dag kliver kända, erkända och okända ut och berättar om sin adhd. Som om den neuropsykiatriska diagnosen vägde lätt, som en fjäder. En fjäder i hatten.

Att ha adhd har blivit synonymt med oanade superkrafter, exceptionella styrkor och egenskaper. Människor med förmågan att spränga gränser. Orädda. Modiga. Begåvade. Högpresterande. Här finns nobelpristagare, världsmästare, idrottsstjärnor, kompositörer, skådespelare.

Det finns något befriande i detta. Såklart. En funktionsnedsättning omvandlad till superstyrka. Power. Baam! Vem vill inte ha sådana egenskaper?

En som vill lyfta fram positiva egenskaper förknippade med adhd i stället för att drunkna i de som är funktionsnedsättande är överläkaren i psykiatri Anders Hansen. Enligt honom har alla människor drag av adhd, i varierad skala och omfattning. I sin bok Fördel adhd. Var på skalan ligger du? (Bonnier Fakta, 2017) placerar han adhd i en evolutionär kontext; egenskaper som att vara extra lyhörd och känslig för intryck, var helt livsavgörande på savannen.

Att adhd finns av en anledning är trösterikt. Inte minst som svar till de som tvivlar på och/eller ifrågasätter diagnosen och förringar problematiken: »Äsch, alla verkar ju ha adhd nuförtiden.«

Men det är skillnad på att ha »en släng av adhd« och att mäkta med trassel, kaos, skilsmässor, utbrändhet och travar med bortglömda räkningar, en vardag för många med diagnos. Fjärran från superkrafter och världsrekord.

Att ansvaret att hantera funktionsnedsättningen allt för ofta läggs i de drabbades knän, gör vardagen ännu svårare att mäkta med.

Så. Därför. Nu när adhd med en rasande hastighet börjar bli både erkänt och rumsrent är det väl dags att omgivningen, skolan, arbetsplatser, ja hela samhället, äntligen och på allvar börjar anpassa sig efter alla människors behov och förutsättningar, oavsett grad av adhd.

Fler böcker som lyfter adhd:

Adhd-guiden för föräldrar av Russel A. Barkley (Natur & Kultur, 2015) 

Tonår med adhd. En föräldraguide av Carolina Lindberg (Natur & Kultur, 2016)

 

 

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Möt Malin Bergström: "Har inget problem med att folk bli förbannade"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in