• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Fattiga är lata” – en fördom även bland svenskar

”Fattiga är lata” – en fördom även bland svenskar

11 september 2017 publicerad av Lennart Kriisa

Människors bild av fattiga är att de är dumma, lata och att de tänker kortsiktigt när det gäller ekonomin. Det visar nypublicerad forskning som gjorts av psykologer från Lunds universitet. 

När Lundaforskarna beslöt att undersöka svenskars stereotypbild av fattiga trodde de att den skulle vara färgad av Sveriges historia, att socialdemokrati, ett utbyggt välfärdssystem och starka solidaritetsrörelser skulle fört med sig en mer empatisk stereotyp av fattiga.

-Vår bild av fattigas egenskaper liknar den i USA och andra västländer, säger psykologiforskaren Anna Lindqvist som har lett studien tillsammans med kollegan Fredrik Björklund.

Tre typer av metoder har använts: deltagarna har fått associera fritt kring fattiga, de har fått skatta olika egenskaper och på tid sorterat ord som de ansåg höra ihop med fattiga.

För att ta reda på hur förankrad fattigdomsstereotypen är med verkligheten testade man 600 personers ekonomiska agerande. Hälften av testpersonerna var fattiga och hälften var medelklass. Tvärtemot vad stereotypen säger fanns ingen skillnad vad gäller kortsiktighet i de båda gruppernas ekonomiska beslut.

– Resultaten visar på vikten av att faktiskt undersöka stereotypers innehåll och vilka konsekvenser de har för våra bedömningar och beslut, säger Fredrik Björklund.

Det finns sedan tidigare forskning om vilka stereotypa bilder som finns av fattiga människor. Men ingen forskning som gjorts i Sverige.

– Studier har gjorts framför allt i USA, det vill säga ett samhälle som historiskt och politiskt skiljer sig från det svenska, säger Anna Lindqvist.

Nu går forskarna vidare och undersöker hur stereotyper påverkar tilliten till andra, med metoder som simulerar situationer som uppkommer i vardagen.

– På så vis flyttar vi den socialpsykologiska forskningen från hypotetiska och konstruerade situationer i lab-miljö, till att undersöka faktiskt beteende i verkliga situationer, säger Anna Lindqvist.

Fler artiklar

  • Jung gör comeback
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in