Förskolebarn i växelvis boende har mindre psykiska symtom än de som bor mest hos, eller bara med en förälder efter en separation. I en ny studie av 3 656 barn visar psykologen Malin Bergström med flera forskare från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och forskningsinstitutet Chess att 3-5-åringar som bor växelvis hos sina separerade föräldrar verkar må bättre än de som bor mest eller enbart hos en av föräldrarna.
Enligt Malin Bergström har det har funnits en rädsla för växelvis boende. Särskilt barnpsykologer har varnat för att det kan innebära stora svårigheter för barn.
– Många psykologer har befarat att barnen ska bli stressade och att det skapas en rotlös generation, säger Malin Bergström till Forskning.se.
Växelvis boende, det vill säga att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina särlevande föräldrar, har ökat under senare år och är vanligare i Sverige än i något annat land. Tidigare studier har visat att skolbarn och tonåringar mår bra i växelvis boende. Barnexperter har dock varnat för boendeformen för små barn eftersom de anses behöva extra mycket stabilitet och kontinuitet i sina föräldrarelationer. Få studier av förskolebarn med växelvis boende har dock genomförts.
Med utgångspunkt i föräldrars och förskolelärares skattningar har forskarna jämfört beteendeproblem och psykiska symtom mellan 136 barn i växelvis boende, 3 369 i kärnfamilj, 79 som bor mest med en förälder och 72 barn som bor enbart med en förälder. I undersökningsgruppen var växelvis boende alltså betydligt vanligare än att bo enbart eller mest hos en förälder.
Symtomen skattades på det välanvända instrumentet ”Styrkor och svårigheter” (SDQ) och resultaten visade att såväl förskolepersonalen som föräldrarna angav att barnen som bodde mest eller enbart med en förälder hade mer svårigheter än de som bodde växelvis eller i kärnfamilj. I föräldraskattningarna fanns inga skillnader mellan barnen i kärnfamilj och växelvis boende medan förskolepersonalen angav färre symtom hos barnen i kärnfamilj.
Studien är den första i sitt slag som visar hur så här små svenska barn mår i växelvis boende. Att även förskolepersonalen, vid sidan av föräldrarna, skattat barnens psykiska välbefinnande är ytterligare en styrka. Studiens design tillåter dock inga tolkningar av orsakssamband. För sådana tolkningar krävs kunskap om hur barnen mådde innan föräldrarna separerade.
