3 FRÅGOR till psykolog Jenny Klefbom, den enda med psykologisk kompetens som ingått i utvärderingen av 2006 års vårdnadsreform. Nu har betänkandet Se barnet! överlämnats till regeringen.
– Med vårt förslag stärker vi barnens perspektiv i vårdnadstvister, säger Jenny Klefbom.
1. Ni skulle bland annat analysera orsakerna till att antalet vårdnadstvister ökat med nästan 100 procent på tio år. Träter föräldrar mer om vårdnaden nu än tidigare?
– Det är delvis en förklaring. En annan viktig orsak till ökningen av vårdnadsmål är att det kommit många flyktingbarn, både sådana som bara har en förälder med sig och ensamkommande. För att dessa ska kunna gå i skolan eller ta del av annan samhällsservice som kräver vårdnadshavarens godkännande måste domstolen se till att vårdnaden ligger hos någon i barnets närhet. Hälften av ökningen kan förklaras av annat än att föräldrarna inte kommer överens.
2. Ett viktigt syfte med utvärderingen var att stärka barnens perspektiv i vårdnadstvister. Har ni lyckats, tycker du?
– Ja. socialtjänsterna får i vårt förslag ett utökat uppdrag att vid vårdnadsutredningar ta del av och beakta barnets berättelse om sin vardag med kompisar, skola etc. Dessutom ska socialnämnden kunna höra barnen utan föräldrarnas samtycke. Socialtjänsten ska också erbjuda obligatoriska informationssamtal om vad en domstolsprocess innebär innan den blir aktuell, och förklara hur negativt barn ofta påverkas av en sådan. Föräldrar har ofta allt för överdrivna förväntningar på vad en domstolsprocess kan leda till.
3. Något annat som du särskilt vill lyfta fram i ert betänkande?
– Vi föreslår att domstolen lägger särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar i stället för som nu vid föräldrarnas förmåga att samarbeta. Jag har bevittnat otaliga fall där en förälder hänvisat till samarbetssvårigheter som skäl för att få egen vårdnad. Med vårt förslag blir ett sådant argument till ens nackdel och intresset för att bidra till samarbete till ens fördel.
TEXT
Peter Örn
