• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Vanligt med negativa behandlingseffekter

Vanligt med negativa behandlingseffekter

7 februari 2017 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Uppemot 9 procent av patienter med depression och ångestsyndrom som genomgår internet-KBT rapporterar negativa effekter av behandlingen.
– Genom kontinuerlig mätning och bättre matchning till rätt behandling skulle dessa förmodligen kunna förebyggas, säger Alexander Rozental som nyligen disputerade på en avhandling om biverkningar av internet-KBT.

Alexander Rozental
Foto: Peter Örn

Negativa behandlingseffekter har varit ett förhållandevis förbisedd område inom psykologin. Det menar psykologen och forskaren Alexander Rozental.

-Behandlaren är medveten om att en del patienter inte blir hjälpta och kan föreslå alternativ. Men att behandlingen kan ge upphov till negativa effekter är som regel inget vi lagt någon vikt vid, säger han.

-Biverkningar kan vara i form av nya eller förvärrade symtom, ett negativt beroende till behandlaren eller att syften med behandlingen, som att exempelvis lära sig sätta gränser, får negativa konsekvenser för relationer patientens sociala liv där umgänget har vant sig med att personen fungerar på ett visst sätt.

Alexander Rozental har undersökt dels förekomsten av negativa effekter av internet-KBT, dels hur dessa uttrycks. Han har även försökt identifiera faktorer som kan inverka förebyggande. I en av delstudierna analyserades svar från 556 patienter i fyra kliniska studier med internet-KBT mot social ångest, paniksyndrom, egentlig depression och prokrastinering. 9,3 procent av patienterna uppgav sådana effekter.

-Det handlar bland annat om nya symtom. Men också negativa effekter som är relaterade till själva behandlingsvalet, som svårigheter att genomföra vissa moment på egen hand så som att utsätta dig för sociala situationer. Vid internet-KBT har du inte en psykolog att bolla med på samma sätt som vid behandling ansikte mot ansikte, och att inte klara uppgifter kan påverka tilltron till dig själv, säger Alexander Rozental.

-Den här typen av individuella svårigheter kan vara viktiga att upptäcka tidigt i behandlingen för att kunna ge personen extra stöd och matcha patienten till rätt typ av behandling.

I ytterligare en delstudie, baserad på data från 2 866 personer, uppgav 5,8 procent en statistisk säkerställd försämring av behandlingen. I den här gruppen ingick allt från egentlig depression och ångestsyndrom till spelberoende och personer med relationssvårigheter.

Även faktorer som kan minska oddsen för försämring av behandlingen analyserades. Sådana positiva faktorer var bland annat att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning och att vara äldre.

-Det är faktorer som vi vet sedan tidigare är skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa. Att leva i en parrelation innebär att man har någon att dela tankar och bolla behandlingen med, och universitetsutbildning tror vi spelar roll för att lära sig och förstå materialet i självhjälpsbehandlingen bättre. Åldern spelar roll genom att högre ålder i sig är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa; ofta har man bättre ekonomi, bättre sociala relationer etc.

Nu hoppas Alexander Rozental att i fortsatta studier kunna mäta om de försämringar som uppges kvarstår över tid, men också att genom patientintervjuer få en tydligare bild av vad patienter upplever som negativt vid internet-KBT och orsaken till dessa upplevelser.

Alexander Rozental disputerade den 3 februari vid Stockholms universitet. Titeln på hans avhandling är Negative effects of Internet-based cognitive behavior therapy – Monitoring and reporting deterioration and adverse and unwanted events.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Alexander Rozental vurmar för deadlines
  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Forskning Taggad som: depression, KBT

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in