FORSKNING. Sexuella trakasserier mot flickor i skolåldern är en viktig faktor bakom depressiva symptom medan pojkar inte drabbas lika hårt. För pojkar är ett lågt relativt välstånd – att ha sämre med pengar än kompisarna – en viktigare orsak till depressiva symtom. Det visar doktoranden Heléne Zetterström Dahlqvist en ny avhandling vid Mittuniversitetet.
Ett av syftena med avhandlingen var att undersöka olika bestämningsfaktorer på individuella, psykosociala och strukturella nivåer som kan kopplas samman med depressiva symptom hos svenska ungdomar. Flickor och pojkar rapporterade en lika hög förekomst av sexuella trakasserier i form av glåpord, gester, bilder, fysisk beröring, med sexuella förtecken.
Resultaten visar att utsatthet för sexuella trakasserier var den viktigaste faktorn bakom depressiva symptom bland flickor, men inte bland pojkar. Bland pojkar var lågt personligt relativt välstånd (att inte ha lika mycket pengar som kompisarna för att kunna göra samma saker som dem) den viktigaste bestämningsfaktorn.
Bland flickorna förklarades sambandet mellan depressiva symptom och sexuella trakasserier både av att flickor med depressiva symptom utsattes för sexuella trakasserier, och att trakasserier senare ledde till depressiva symptom.
Foto: Mittuniversitetet
– Resultaten pekar också på att redan låga nivåer av trakasserier, vid några enstaka tillfällen, har samband med den psykiska hälsan och kan ge depressiva symptom bland flickorna, säger doktoranden Heléne Zetterström Dahlqvist i ett pressmeddelande.
Ett annat syfte med studien var att undersöka om den förebyggande DISA-metoden mot depression bland unga ger effekt under vardagliga förutsättningar, det vill säga när metoden implementeras av skolorna själva utan inblandning av forskare. DISA-metoden har rötterna i kognitiv beteendeterapi och ska förebygga depression bland främst högstadieelever. Metodens effekt i en verklig miljö har undersökts i studien genom att jämföra grupper som genomgått metoden med en jämförelsegrupp.
Resultaten visar att de undersökta skolorna har använt metoden för flickor som redan har förhöjda depressiva symtom. Eftersom metoden är utvecklad för att vara enbart förebyggande har skolorna gett den till “fel” målgrupp och har heller inte gett avsedd effekt.
– Utifrån resultaten i studien och utifrån målen med DISA så går det inte att förespråka en användning bland flickor med redan förhöjda depressiva symptom. Skolor som tänker använda metoden bör därför genomföra screeningar bland eleverna för att träffa rätt målgrupper, säger Heléne Zetterström Dahlqvist.
Data för studien samlades in under tre år 2010, 2011 och 2012 med hjälp av en skolenkät. Elever i åldrarna 14-16 år i nio kommunala skolor och en friskola i en kommun i norra Sverige deltog i studien där 1 000-1 200 elever/år deltog.
Avhandlingens titel är Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents the Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions.
TEXT
Peter Örn
