AKTUELLT. 3 frågor till Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som under hösten leder en kurs i negativt tänkande på studieförbundet Sensus i Göteborg.
– Det behövs en motkraft till normen om positivt tänkande, att vi får tillåta oss att tänka mer negativt, säger Ida Hallgren.
Varför behöver vi lära oss att tänka negativt, Ida Hallgren?
– Det finns en norm i samhället att vi alltid ska tänka positivt. Det är format i en individualistisk era där var och en är sin egen lyckas smed. I fackförbund ser vi denna trend genom tal om individuell lönesättning och det finns ett individuellt fokus på framgång och lycka.
– Det behövs en motkraft till det, att vi får tillåta oss att tänka mer negativt. Det finns många exempel på då negativt tänkande skulle ha varit bra, som vid It-bubblan eller bostadsbubblan i USA, då röster av negativt tänkande inte fick komma fram. På ett personligt plan kan negativt tänkande lära oss att exempelvis öka beredskapen för katastrofer av olika slag.
Hur har intresset för kursen varit och vilka söker sig till den?
– Kursen i blev väldigt snabbt fulltecknad med 35 reserver när anmälningsmöjligheten stängdes. Ålders- och könsfördelning är ganska jämn, de flesta deltagarna har gemensamt att de är trötta på normen att allt ska vara positivt och att problem eller kritik på arbetsplatser tystas ned.
Är du själv en negativt tänkande person?
– Jag är uppväxt i Småland med ett tänkande i linje med stoikernas uppmaning att förutse värsta tänkbara scenarior för att kunna förebygga dessa. Jag har även i relation till mitt avhandlingsämne haft ett intresse för meditationsforskning och har varit kritisk mot feltolkningar av mindfulness-begreppet där det plockats ur den buddhistiska moralfilosofiska kontexten och predikas som en genväg till individens egen harmoni och njutning i nuet.
TEXT
Peter Örn
