• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Konferens om autism: ”Inkludering och acceptans viktigt vid autism”

Konferens om autism: ”Inkludering och acceptans viktigt vid autism”

11 maj 2016 publicerad av Peter Örn

KONFERENSRAPPORT. Anpassad KBT kan fungera som en bra metod vid behandling av autism. Det framkom vid konferensen Fokus på autism på KI i våras.
Konferensen Fokus på autism, som arrangerades av KIND på Karolinska institutet i april, bjöd på ett brett innehåll, från stamcellsforskning till delaktighet.

– Bara en liten del av den forskning som pågår om autism riktar sig mot de behov personer med autism har, sa Liz Pellicano, ledare för Centre for Research in Autism and Education (CRAE) i London. Hon uppmanade konferensdeltagarna att inkludera personer med autism som partners i planering av forskning och andra verksamheter.

Professor och psykiater Susanne Bejerot, Örebro universitet, och doktorand och psykologstuderande Eva Hesselmark, KI, berättade om en manualbaserad gruppterapi, ALMA, för vuxna med autism och psykiatriska problem.

– Det finns ingen anledning att tro att KBT med anpassningar inte skulle fungera vid autism, sa Eva Hesselmark, och förklarade att terapin behöver vara konkret, tydlig och ha mycket skriftlig och visuell information.

Susanne Bejerot tyckte att gruppformatet är extra gynnsamt vid autism.

– Det är viktigt med grupp för att bryta ensamheten och se att det finns fler som jag. Acceptans är också viktigt, det finns ett fokus på det i metoden, sa hon.

Sven Bölte
Foto: Charlotte Sommar

ICF är ett internationellt instrument för funktionsbeskrivning, med omkring 1600 kategorier. På KIND pågår arbetet med att ta fram mer avgränsade kategorier, core sets, för autism och ADHD. Det är inte självklart hur funktionsnedsättning ska bedömas, tanken är att instrumentet ska underlätta.

– Det här kommer att leda till mer kommunikativa bedömningsrapporter, sa Sven Bölte, psykolog och professor vid KIND.

TEXT

Charlotte Sommar
psykolog vid Psykiatrin Halland

Fler artiklar

  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Eleven former PhD students: “Emily Holmes bullied us”
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: adhd, autism, KBT

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Kennedy kan skynda på utvecklingen

Psykedelika kan bli verklighet – oavsett det vetenskapliga stödet.

Fråga förbundet

Har jag rätt till löneförhandling?

Ta kommandot i diskussionen, råder Evelina Lundström.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Följ oss

Nyheter

Vi ser fram emot fortsatta samtal

Allt fler erbjuder avdiagnosticering

Fler PTP-tjänster i Region Stockholm

Psykolog vann mot Ivo – slipper prövotid

Skolinspektionen till skandalskolan: Anställ en psykolog

Fokus på känslor med olika metoder

Psykologtidningen ges ut av…


Sveriges Psykologförbund

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in