3 frågor till Kristina Pollack, auktoriserad flygpsykolog, med anledning av flygkraschen i franska alperna. Kristina Pollack var tidigare ordförande i European Association for Aviation Psychology och har mångårig erfarenhet av psykologiska lämplighetsprövningar, utbildning och säkerhetsarbete inom området human factor, samt som human factor-utredare vid Statens Haverikommission.
Tisdagen den 24 mars kraschade ett passagerarplan från lågprisbolaget Germanwings i franska alperna. Samtliga ombord, 150 personer, omkom. I efterhand har det framkommit att kraschen förmodligen var ett så kallat utvidgat självmord, begånget av andrepiloten som hade en sjukdomshistoria med psykisk ohälsa och psykiatrisk vård.
1. Med din erfarenhet av internationellt flygsäkerhetsarbete, hur reagerade du på uppgifterna om orsaken till flygplanskraschen?
– Utifrån det jag tagit del av från media är min generella reaktion att redan det faktum att han var borta från utbildningen under lång tid på grund av psykisk ohälsa borde hissat en röd flagga och stoppat honom från att senare arbeta som trafikpilot.
– Tidigare rekryterades trafikpiloter främst från det militära och de var betydligt mer psykologiskt granskade än de piloter som utbildar sig inom det civila. Inom det militära är kraven på psykisk stabilitet, och en personlighet som inte minst präglas av stor självinsikt och en egen bedömningsförmåga när man inte bör framföra ett flygplan, mycket stora.
2. Borde flygbolagen införa återkommande psykologiska undersökningar av sina piloter, ungefär som det redan gäller med medicinska årskontroller?
– Jag är tveksam till ett sådant system. Det är bättre att ha ordentliga psykologiska undersökningar och urval inför pilotutbildning och anställning, sådana som utförs av auktoriserade flygpsykologer och som innefattar mycket mer än bara några test. Det handlar ju i stort utsträckning om vilken personlighet man har, hur man agerar vid en kris och vad man klarar av i en pressad situation.
3. Hur har teknikutvecklingen i kombination med ökad stress och krav på effektivitet och prisjakt, påverkat flygsäkerheten?
– Av alla incidenser beror 70-75 procent på icke tekniska fel. Jag tror den tekniska utvecklingen inneburit en känsla av att flygplanen ”flyger själva” och att piloten mest ska övervaka systemet. Det kan leda till en underskattning av pilotrollen, en falsk känsla av trygghet, och vad som krävs av dig vid en krissituation. Jag tror exempelvis inte många av dagens unga piloter skulle klara den nödlandning i Hudsonfloden i New York 2009, som gjordes av en äldre pilot.
– De små lågprisbolagen anställer ofta yngre och mer orutinerade piloter, och när jag träffar piloter som berättar om olika fysiska krämpor så är det ofta relaterat till en psykologisk press i arbetet och de är i regel anställda vid mindre flygbolag. Både luftsfartsmyndigheterna och bolagen borde ta ett större ansvar för att kraven vid anställning ska vara lika höga vid ett litet flygbolag som ett stort.
I nummer 4/5 av Psykologtidningen kommer en längre intervju med Kristina Pollack om hur psykologer och psykologisk kompetens används inom riskområden så som kärnkraftsindustrin och trafikflyget.
TEXT
Peter Örn
