• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Lag tar över sekretess vid orosanmälan

Lag tar över sekretess vid orosanmälan

9 juni 2014 publicerad av Peter Örn

Enligt Socialtjänstlagen är psykologer skyldiga att anmäla till socialnämnden när man får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. Den skyldigheten tar över sekretessen och patienten/vårdnadshavaren behöver inte upplysas i förväg eller ge samtycke till att uppgifter lämnas ut. Det skriver Psykologförbundets chefsjurist Nikki Vagnér i ett svar till en förbundsmedlem.

Fråga: Jag ska göra en orosanmälan för ett barn till en av mina patienter. I min anmälan, vad får jag skriva för att inte bryta mot min sekretess? Får jag till exempel skriva vilken diagnos patienten har och att hon har blivit försämrad? Och hur kan jag veta att det verkligen blir någon utredning, får jag någon återkoppling på min anmälan från Socialnämnden?

Svar: Psykologer omfattas av skyldigheten enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) att genast anmäla till socialnämnden när man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, en så kallad orosanmälan. Den som är anmälningsskyldig har också enligt 14 kap. 1 § fjärde stycket SoL en uppgiftsskyldighet, det vill säga skyldighet att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för en pågående utredning om ett barns behov av skydd.

Eftersom skyldigheten att lämna ut uppgifter till socialnämnden följer av lag ”tar den över” sekretessen, och patienten/vårdnadshavaren behöver därför inte i förväg upplysas, eller samtycka till att uppgifter lämnas ut. Men, uppgiftsskyldigheten föreligger endast då det är fråga om just en utredning till ett barns skydd enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen. I andra fall, som till exempel vårdnadsutredningar, kan uppgifter inte lämnas ut till socialnämnden utan vårdnadshavarens samtycke.

Nikki Vagnér

Den 1 januari 2013 infördes en förändring i Socialtjänstlagen som innebär att anmälningsskyldiga som i sin verksamhet ”får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa” genast ska göra en anmälan till socialnämnden. Det infördes även nya bestämmelser i socialtjänstlagen om att socialtjänsten bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som har gjort anmälan ett möte. Det infördes också en bestämmelse om att socialnämnden får informera anmälningsskyldiga som har gjort en anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. En förutsättning för att lämna ut sådan information till anmälaren är att socialtjänsten inte bedömer att det inte är olämpligt (14 kap. 1 b § SoL).

Det är ibland svårt att avgöra om och hur en anmälan ska göras. Det finns alltid möjlighet att konsultera socialtjänsten om man känner sig osäker, och det kan göras utan att avslöja barnets identitet.  Det finns också bra informationssammanställningar på nätet som kan vara till hjälp.

Socialstyrelsen har publicerat en vägledning, Barn som far illa eller riskerar att fara illa – En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Den beskriver anmälningsskyldigheten och förändringen i Socialtjänstlagen som gjordes den 1 januari 2013. Vägledningen vänder sig i första hand till vårdgivare och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården samt tandvården så att de ska kunna utforma handlingsplaner och rutiner kring anmälnings- och samverkansskyldigheten. Vägledningen ska även stödja personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården att kunna upptäcka och bemöta barn som far illa.

Socialstyrelsen har också tagit fram en handbok om anmälningsskyldighet (handboken revideras under 2014).

Läs som pdf: Vägledningen Barn som far illa eller riskerar att fara illa – en vägledning för hälso- och sjukvården, samt tandvården

Läs som pdf: Socialstyrelsens handbok om anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

TEXT

Nikki Vagnér
chefsjurist Psykologförbundet

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • »Allt du säger kan användas i egna syften«

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in