• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Hon ska utvärdera regeringens klimatpolitik – ur ett psykologiskt perspektiv

Hon ska utvärdera regeringens klimatpolitik – ur ett psykologiskt perspektiv

21 oktober 2021 publicerad av Lennart Kriisa

För att vi ska kunna ändra våra beteenden krävs en rad åtgärder.
Men de behöver stöd i psykologisk forskning för att bli accepterade.
-I annat fall börjar vi bete oss som dagisbarn, säger Annika Nordlund, docent i psykologi och ny ledamot i regeringens klimatpolitiska råd. 

Annika Nordlund inledde sin lunchföreläsning, arrangerad av Psykologer för hållbar utveckling, med att måla upp en mörk bild. FN:s klimatpanel, IPCC, slog nyligen fast att vi riskerar att passera 1.5-graders målet inom tio år. Vi har redan fått en försmak av effekterna: extremväder och höjda havsnivåer som gör delar av planeten obeboeliga.

Annika Nordlund

En ny brittisk studie visar dessutom att uppgivenheten sprider sig bland ungdomar. Varannan i åldern 16-25 år tror att mänskligheten är dödsdömd och 75 procent ser mörkt på sin egen framtid på grund av klimatkrisen. 

Annika Nordlund är inte bara bekymrad över deras psykiska mående. 

-Om de slutar utbilda sig för att de inte ser någon mening, då är vi riktigt illa ute, säger hon. 

Men det finns ändå ljusglimtar, menar Annika Nordlund. Pandemin visade att vi klarar att ställa om samhället och våra beteenden mycket snabbt. 

-Då var förstås hotet mitt framför näsan, klimathotet är fortfarande abstrakt, men vi ser det komma närmare med till exempel följderna av extremväder. Tyvärr behövde det gå så långt. Det är dags att utropa ett klimatnödläge för att vi ska förstå allvaret, säger Annika Nordlund. 

Hon har ett mantra för vilka beteenden som behöver förändras: bilen, biffen och börsen (var vi placerar sparkapitalet). Det är inom dessa områden vi har möjligheter till beteendeförändringar. Verktygen är push- och pull-faktorer. Alltså påtvingade eller frivilliga förändringar. 

-Mest effektivt är en kombination, säger Annika Nordlund och tar trängselavgifterna i Stockholm som ett exempel. 

Från början var kritiken hård, men acceptansen ökade när intäkterna skulle gå till att bygga ut kollektivtrafiken. 

-Om vi bara höjer bensinskatten, då kan det bli reaktans i stället för acceptans. Vissa reagerar som dagisbarn och kör mer bil bara för att visa att staten minsann inte bestämmer över mig, säger Annika Nordlund. 

När politiker beslutar om åtgärder för ändrade beteenden, då gäller det att ha kunskap om de tre målen som styr våra beteenden: hedonism – att vi vill må bra, normer – att vi vill göra rätt och att vi vill maximera vinster och minimera förluster. 

-Det gäller att ta hänsyn till alla tre och se hur de kan kombineras, säger Annika Nordlund. 

Att förändra våra beteenden för klimatet är fortfarande långt ifrån en social norm, menar Annika Nordlund. 

-Kastar du en glasflaska på gräsmattan blir det ett väldigt liv, men tar du bilen, då blir det inga reaktioner. Dessutom är det ofta en automatiserad vana. Om du tar bilen varje dag i tre veckor, då tänker du inte längre över konsekvenserna, vanor behöver brytas, säger Annika Nordlund. 

Hon uppmanar också föräldrar att sprida värderingar till barnen, som att äta vegetariskt. 

Men allt det här talet om individuella beteendeförändringar, har de verkligen någon effekt i det stora hela? undrade en av åhörarna. 

-Absolut, privatbilismen står för 70 procent av koldioxidutsläppen från vägtransporter inom Europa, sedan är det förstås många bäckar små, svarade Annika Nordlund. 

Som ledamot i Klimatpolitiska rådet kommer hon framföra åsikten att det behöver bli tydligt för allmänheten om vad som har effekt. 

-En del känner sig utpekade, som att de får skuld över att duscha varje dag. Dessutom behöver det tas hänsyn till regionala skillnader, som att det är svårare att ta sig till jobbet utan bil i Norrland. 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer