• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Efterlängtade kompetensdagar

Efterlängtade kompetensdagar

10 september 2021 publicerad av Redaktionen

Rekordmånga har samlats för att delta i kompetensdagarna för psykologer i skola och förskola. Efter förra årets inställda konferens har arrangörsgruppen satt samman ett välfyllt program med europeiska höjdare och namnkunniga från Sverige.

Text: Maria Jernberg

Sjuttio psykologer finns på plats i Malmö, resten av de 600 deltagarna följer scenen från sina skärmar. Petri Partanen inviger bland raden av föreläsare. Inom fältet har han bidragit med forskning och litteratur om att utveckla elevhälsa och dynamisk utredning. I dag riktar han ljuset mot åtgärdande arbete efter ett decennium där främjande och förebyggande varit orden på allas läppar.

– Vi får inte tappa bort det åtgärdande och det är vi på väg att göra.

Petri Partanen.

Han menar att psykologers kunskap behövs i utredningar om särskilt stöd och upprättande av åtgärdsprogram – för att motverka bristande analys, standardlösningar och bidra till ett helhetsperspektiv.

Noëlle Pameijer har rest från Nederländerna för att berätta om sin utredningsmetodik ”Assessment for intervention”. Hon beskriver hur psykologen i nära samarbete med lärare, föräldrar och elev sätter upp mål och formulerar frågor för utredningen. Tillsammans utforskar de och undersöker för att kunna besvara frågorna. Metoderna som används kan variera.

– Jag var på besök i en av våra skolor och mötte en pojke som gick omkring med block och penna. Jag frågade

Noëlle Pameijer

vad han gjorde. ”Psykologen har sagt åt mig att undersöka vad jag gör när barnen retar mig. Jag har upptäckt att om jag går därifrån så slutar de, men om jag går därifrån men fortsätter tittar på dem, så fortsätter de retas ändå”. Noëlle Pameijer återger situationen för att illustrera hur eleven blir en ”co-investigator”.

”Lär av gängen!”, uppmanar Gunilla Guvå. Sedan 80-talet har hon varit verksam inom skola och förskola. Hon föreslår att skolan har ett och annat att lära av gängen.

– I gängen blir ungarna sedda, de får lite pengar så de kan gå och köpa något varmt att äta och så får de en viktig roll.

Apropå sin långa tid i branschen har hon följande anekdot:

Gunilla Guvå.

– En psykolog i Huddinge var på väg till min kurs och mötte en kollega som undrade vart hon skulle. Hon berättade att hon skulle åka till min kurs, kollegan sa då ”men är inte hon död?” Gunilla Guvå skrattar.

Jonas Olsson, psykolog och tidigare fackligt aktiv, ritar i sin föreläsning upp fältet pedagogisk psykologi, och utvecklingen mot att bli ett eget kunskapsområde. Han menar att detta perspektiv är mest kongruent med skolpsykologens uppdrag.

– Vi behöver hitta ett annat språk, som inte bär med sig sjukvårdens termer av normalt och avvikande eller friskt och sjukt, och som närmar sig det vardagliga och specifika som de kategoriska begreppen lätt skymmer sikten från, menar han.

Efter föreläsningarna samtalar moderatorn Malin Öhman en stund med talaren. Hon har gjort en spaning om att det fått högre status att vara skolpsykolog, och delar den med Jonas Olsson.

– När jag utbildade mig sa ju till och med lärarna att det här med skolpsykolog kanske eventuellt är något man kan börja med. Nu tycker jag mig märka en stor skillnad, kan det handla om att den pedagogiska psykologin växer fram som ett eget område och blir starkare? Sedan tillägger hon:

– Eller är det bara att det är den sista utposten från pinnar?

Mats Alvesson avslutar dagarna genom att prata om funktionell dumhet. Han är i grunden psykolog men numera organisationsforskare.

– I fördumningssamhället (För Mats Alvesson är tveksam till om vi lever i ett kunskapssamhälle.) gör alla sitt rätt, men ingen har tänkt utanför boxen – vad bidrar det här i slutändan till, det jag håller på med?

Han beskriver hur vi är fasta i att följa lagar, policys och handlingsplaner. Att den funktionella dumheten handlar om att lyda, anpassa sig och vara smidig, men att det går ut över den verkliga praktiken och resultatet.

– Jag tror fler behöver börja säga ”det här kan jag och jag gör det. Det här är en impopulär åsikt, men jag håller fast vid det och gör det ändå.”

Nästa års kompetensdagar arrangeras i Borås.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “En minoritet utvecklar psykopati”
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Ettan, Konferensrapport

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer