• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

19 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Känslomässig försummelse under barndomen kan senare i livet leda till medfödda neurologiska avvikelser hos de egna barnen, visar ny forskning. Barnen tycks bli predisponerade att lättare upptäcka hot redan från födseln.

Hjärnan formas inte bara av erfarenheter under våra egna liv. Även våra mödrars erfarenheter som barn kan påverka hjärnans utveckling hos oss, visar ny psykologiforskning från USA. Hos barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse i barndomen upptäcktes neurologiska avvikelser i delar av hjärnan som är centrala för att processa känslor redan vid den första månaden efter födseln.

I studien ingick 48 mödrar och deras nyfödda barn. Redan under den första trimestern fick mödrarna svara på en rad frågor för att utröna deras egna erfarenheter av övergrepp och känslomässig försummelse under barndomen. Även faktorer som prenatal stress och förekomsten av depression och ångest kartlades.

En månad efter födseln fick deras barn genomgå hjärnavbildning med en fMRI-teknik som kunde användas då barnen sov. De hjärnregioner som undersöktes – amygdala, prefrontala cortex och anteriora cortex cinguli (ACC) – är alla viktiga för att processa känslor.

Resultaten visade att barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse under barndomen uppvisade en starkare funktionell kontakt mellan amygdala och de kortikala regionerna. Ju mer känslomässigt försummad modern varit under barndomen, desto starkare var kontakten mellan amygdala och kortikala regioner hos deras barn. Däremot kunde man inte se samma mönster i de fall modern upplevt fysiska övergrepp under sin egen barndom.

Studien pekar på att känslomässig försummelse förmodligen kan leda till effekter på hjärnans struktur och funktion som ärvs av nästa generation. Men vad denna starkare funktionella kontakt mellan hjärnregionerna i praktiken innebär är oklar, uppger forskarna. En teori är att det handlar om en mekanism som ökar risken att känna ångest, en annan att det handlar om en kompensatorisk mekanism för att stärka förmågan till resiliens i händelse av föräldrars känslomässiga försummelse.

Vilken förklaring det än handlar om till dessa avvikelser så tycks moders egna erfarenheter av känslomässig försummelse under barndomen predisponera hennes egna barn att lättare upptäcka hot i omgivningen redan från födseln, kommenterar forskarna sina resultat, och understryker betydelsen av känslomässigt stöd tidigt i livet för såväl själva barnet som för framtida generationer.

Studien Maternal childhood adversity associates with frontoamygdala connectivity in neonates är publicerad i Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

 

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer