• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

19 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Känslomässig försummelse under barndomen kan senare i livet leda till medfödda neurologiska avvikelser hos de egna barnen, visar ny forskning. Barnen tycks bli predisponerade att lättare upptäcka hot redan från födseln.

Hjärnan formas inte bara av erfarenheter under våra egna liv. Även våra mödrars erfarenheter som barn kan påverka hjärnans utveckling hos oss, visar ny psykologiforskning från USA. Hos barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse i barndomen upptäcktes neurologiska avvikelser i delar av hjärnan som är centrala för att processa känslor redan vid den första månaden efter födseln.

I studien ingick 48 mödrar och deras nyfödda barn. Redan under den första trimestern fick mödrarna svara på en rad frågor för att utröna deras egna erfarenheter av övergrepp och känslomässig försummelse under barndomen. Även faktorer som prenatal stress och förekomsten av depression och ångest kartlades.

En månad efter födseln fick deras barn genomgå hjärnavbildning med en fMRI-teknik som kunde användas då barnen sov. De hjärnregioner som undersöktes – amygdala, prefrontala cortex och anteriora cortex cinguli (ACC) – är alla viktiga för att processa känslor.

Resultaten visade att barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse under barndomen uppvisade en starkare funktionell kontakt mellan amygdala och de kortikala regionerna. Ju mer känslomässigt försummad modern varit under barndomen, desto starkare var kontakten mellan amygdala och kortikala regioner hos deras barn. Däremot kunde man inte se samma mönster i de fall modern upplevt fysiska övergrepp under sin egen barndom.

Studien pekar på att känslomässig försummelse förmodligen kan leda till effekter på hjärnans struktur och funktion som ärvs av nästa generation. Men vad denna starkare funktionella kontakt mellan hjärnregionerna i praktiken innebär är oklar, uppger forskarna. En teori är att det handlar om en mekanism som ökar risken att känna ångest, en annan att det handlar om en kompensatorisk mekanism för att stärka förmågan till resiliens i händelse av föräldrars känslomässiga försummelse.

Vilken förklaring det än handlar om till dessa avvikelser så tycks moders egna erfarenheter av känslomässig försummelse under barndomen predisponera hennes egna barn att lättare upptäcka hot i omgivningen redan från födseln, kommenterar forskarna sina resultat, och understryker betydelsen av känslomässigt stöd tidigt i livet för såväl själva barnet som för framtida generationer.

Studien Maternal childhood adversity associates with frontoamygdala connectivity in neonates är publicerad i Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer