• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Behandling av psykopatiska drag kan förbättras

Behandling av psykopatiska drag kan förbättras

21 december 2020 publicerad av Peter Örn

Med bättre metoder för att bedöma psykopati skulle behandlingsmöjligheterna öka. Det tror psykologen Malin Pauli som disputerat på en avhandling om psykopati.  

Psykopati går förmodligen att behandla. En förhärskande myt hävdar motsatsen och ska behandlingsforskningen kunna krossa den myten måste de instrument som används för att mäta psykopatiska drag förbättras.

– I dag finns det ingen konsensus om vilka instrument som är bäst för att mäta psykopatiska drag, säger Malin Pauli och fortsätter:

– Själva begreppet psykopati och hur det ska definieras är fortfarande omdebatterat även inom forskningen.

Sedan år 2007 har Malin Pauli, som är specialist i klinisk neuropsykologi och nu disputerat vid Karolinska institutet, arbetat med rättspsykiatriska undersökningar på Rättsmedicinalverket. Relativt ofta möter hon personer som uppvisar psykopatiska drag.

Malin Pauli Foto: JKF Foto

– Det brukar främst gälla vid riskbedömningar av livstidsdömda. Vid rättspsykiatriska undersökningar är vårt fokus på allvarlig psykisk störning och dit räknas ju inte psykopati, säger hon.

Omkring 10 procent av alla lagöverträdare uppvisar psykopati. För att fånga upp dessa personlighetsdrag används på de flesta håll i västvärlden instrumentet PCL-R (Psychopathy Checklist Revised). Men det är ett instrument med viktiga begräsningar, visar Malin Paulis forskning.

– Dels fångar det bättre upp sådana psykopatiska drag som är vanligare bland män, såsom antisociala beteenden. Man kan ha kärnsymtomen för psykopati men uttrycka dessa på en annan arena, till exempel i relationen till sina barn och som kan vara lika problematiska. Dessa fångas inte upp på samma sätt med PCL-R, säger Malin Pauli.

Hennes forskning visar också att det finns en stor samvariation mellan självskattade adhd-symtom och psykopatiska drag inom kriminalvården.

– Mätinstrumenten skulle behöva bli mer stringenta för att specifikt fånga upp psykopatiska drag. Det finns en risk att vi överdiagnostiserar adhd inom kriminalvården när det egentligen handlar om psykopatiska drag, det är en grupp individer som generellt sett är svår att bedöma och ofta har en rad pålagringar i form av missbruksproblem och antisociala beteendemönster, säger hon.

Med förbättrade psykometriska egenskaper hos bedömningsinstrumenten ökar möjligheten att erbjuda rätt insatser. För även om myten att psykopatiska drag inte går att behandla lever kvar hos många så menar Malin Pauli att behandlingsforskningen kring psykopati är ett växande fält.

– Det finns inga belägg för att det inte skulle gå att behandla. Men även för det ändamålet måste instrumenten bli bättre, med PCL-R kan vi till exempel inte mäta förbättringar.

I dag har kriminalvården ingen behandling som specifikt är inriktad på psykopatiska drag.

– Kriminalvårdens behandlingsprogram syftar bland annat till att förändra beteenden, som att hantera konflikter och aggressivitet för att minska risken för återfall, och de kan fungera även för personer med psykopatiska drag. Men de kommer ju inte åt till exempel brist på empatisk förmåga, säger Malin Pauli.

Titeln på avhandlingen är Delineating the construct of psychopathy: Psychometric evidence of alternative measures.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Psifos nobbar kampanj om psykisk hälsa

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer