• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · ”Smält ihop hälsoinsatser med skolinsatser”

”Smält ihop hälsoinsatser med skolinsatser”

27 augusti 2020 publicerad av Peter Örn

Interventioner som Skolfam borde smältas ihop med mer hälsoinriktade interventioner som exempelvis Hälsofam. Det skulle stärka insatserna för att undvika psykisk ohälsa senare i livet bland särskilt utsatta barn, visar psykolog Rikard Tordön i en doktorsavhandling.

Rikard Tordön Foto: Ulrik Svedin

Att misslyckas i skolan är den starkaste faktorn bakom psykisk ohälsa senare i livet. Bland barn i social heldygnsvård såsom familjehem är andelen som inte når behörighet till gymnasiet hela 40 till 45 procent.

– Det är barn som dels upplevt svåra omständigheter innan placeringen, till exempel misshandel och övergrepp dels ofta upplever en stor oro under placeringen. Det kan gälla syskon eller de biologiska föräldrarna som kanske missbrukar eller avtjänar fängelsestraff, säger Rikard Tordön.

Rikard Tordön har sedan han blev klar med psykologprogrammet år 2008 främst arbetat med skolgången för barn i social heldygnsvård med arbetsmodellen Skolfam. I Skolfam-team samarbetar psykologer specialpedagoger och socialsekreterare för att hjälpa barn i social heldygnsvård att lyckas bättre i skolan. Teamen finns i dag i ett tjugotal kommuner.

– Skolfam är i dag den mest utvärderade interventionen i Sverige för dessa barns skolresultat, säger Rikard Tordön.

Nu visar Rikard Tordön i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet att insatser som Skolfam förvisso kan medföra att flera funktioner förbättras hos barnet, men som regel främst en viss typ av funktioner.

– Det verkar som om högre exekutiv funktion såsom matematik och intelligens förbättras mest medan funktioner som avkodning av ord och bokstäver inte förbättras på samma sätt. Inte heller känslomässigt påverkade funktioner till exempel vardagligt beteende eller psykosociala symtom förbättras, säger han.

För att lyckas i skolan behövs en kombination av mer exekutiva funktioner och andra funktioner. En förklaring till resultatet kan vara att interventioner som Skolfam främst är fokuserade på skolförutsättningar, tror Rikard Tordön, och inte de hälsomässiga problem som barnen kanske har. Det finns modeller för multiprofessionella hälsoundersökningar för dessa barn, bland annat Hälsofam i Region Uppsala.

– Interventioner som Skolfam borde smältas ihop med mer hälsoinriktade interventioner som exempelvis Hälsofam, med hälsoscreening och adekvata hälsoinsatser, för att hitta de starkaste skyddsfaktorerna och hjälpa barnen långsiktigt. Det är inte etiskt försvarbart att omhänderta barn om vi inte kan erbjuda ett bättre föräldraskap än vad barnen får om de stannar hos sina biologiska föräldrar, säger Rikard Tordön.

Ett intressant bifynd i Rikard Tordöns forskning var andelen icke-binära och icke-heterosexuella bland unga vuxna som växer upp i samhällsvård.

– Bland dessa var det tre gånger vanligare att de uppgav icke-binär könstillhörighet och 30 procent uppgav icke-heterosexuell läggning. Varför det är så vanligt bland samhällsvårdade unga vuxna har jag inget svar på, men vi vet att de tyvärr har högre risk för psykisk ohälsa, säger han.

Titeln på avhandlingen är Health Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care.

Rikard Tordön ska den 2 september samtala om barn i samhällsvård och elever särskilt utsatta för hälsorisker, då Barnafrid ger en digital och kostnadsfri introduktion till programmet Våld mot barn. Det sker inom ramen för den första digitala träffen med ett nytt nationellt nätverk för elevhälsan som Barnafrid lanserar i september.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer