• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Många drabbade vågar inte berätta«

»Många drabbade vågar inte berätta«

21 april 2020 publicerad av Peter Örn

Flera hundra tusen svenskar kan lida av det, men få berättar. Depersonalisationssyndrom är inte helt lätt att sätta ord på, förklarar psykologen Anna Strid som nu skrivit en bok om tillståndet. 

Depersonaliseringssyndrom – att uppleva sig avskild från såväl självet som från världen runt omkring – är inte helt lätt att sätta ord på. Overklighetskänslor som – annars kanske förknippas med psykotiska tillstånd.

Anna Strid Foto: Sara Gilliard

– Det finns så lite kunskap om syndromet även bland psykologer och psykiatriker att många drabbade inte vågar berätta om det. Symtomen är svåra att beskriva på ett rättvisande sätt och patienter är rädda för att bli missuppfattade säger psykologen Anna Strid som nu utkommer med boken Overklighetskänslor – om depersonalisationssyndrom.

Ofta blir patienter felaktigt bemötta med den otillräckliga förklaringen att det handlar om ångest berättar Anna Strid som själv har erfarenhet av syndromet då hon var i tjugoårsåldern och studerade konst. Efter examen vid Kungliga Konsthögskolan arbetade hon som konstnär under flera år.

– Jag kunde utforska det i min konst gestalta de existentiella frågor om verklighet som tillståndet väcker säger hon.

Först under psykologutbildningen förstod Anna Strid vad det var men också hur stor okunskapen var kring depersonalisation/-derealisationssyndrom som det egentligen heter. Vanligtvis förkortat DDD.

– När vi fick börja ta emot patienter under psykologutbildningen bedömdes min första patient lida av depression. Men ganska snabbt beskrev han symtom på DDD. Det som hade lett fram till depressionen var de plågsamma känslor av främmandeskap och overklighet som patienten gav uttryck för säger hon.

Intresset för syndromet växte och tillsammans med studiekamraten Leif Månsson skrev hon en examensuppsats om DDD. Nu kommer hennes bok som är den första på svenska om syndromet.

– När vi skrev examensuppsatsen kartlade vi kunskapen om DDD. Drygt 71 procent av tillfrågade psykologer och psykiatriker hade bara liten eller måttlig kunskap. Det är anmärkningsvärt med tanke på att internationell forskning tyder på att mellan 1 och 3 procent av befolkningen i västvärlden lider av det säger hon.

I dag arbetar Anna Strid som psykolog inom primärvården. Sedan examensuppsatsen publicerades på internet har hon fortlöpande kontaktats av personer som lider av syndromet och som upplever sig inte få någon hjälp.

– I mitt arbete möter jag lika många patienter med DDD som med tvångssyndrom. Finns det indikationer på DDD ber jag patienten fylla i det skattningsformulär Cambridge Depersonalization Scale som nu är översatt till svenska och även ingår i boken. Möjligheterna att hjälpa dessa patienter är goda säger hon.

OVERKLIGHETSKÄNSLOR 
– OM DEPERSONALISATIONSSYNDROM

AV ANNA STRID. GOTHIA FORTBILDNING 2020.

Internationell forskning visar att depersonalisationssyndrom är vanligt. Nu kommer den första boken om syndromet på svenska med fallbeskrivningar för att ge en bild av den stora variation av symtom som syndromet inrymmer. Författaren vill med boken bidra till en ökad förståelse för syndromet.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Nytt i Tryck

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer