• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2019
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Interpersonella svårigheter den vanligaste orsaken till självvald isolering (hikikomori) och en stor andel drabbade har en historia med psykiatrisk sjukdom, visar en stor populationsbaserad studie om fenomenet.

I Japan kallas det hikikomori. Det handlar om människor som isolerar sig i sina hem, kanske till och med i ett enda av hemmets rum, under månader eller år. Det är i Japan som fenomenets främst har uppmärksammats, uppskattningsvis är närmare 2 procent av den japanska befolkningen i åldern 15–39 år i ett hikikomori-tillstånd. Men det är ett fenomen som har börjat uppmärksammats allt mer även i västvärlden. Trots omfattningen, och det ofta stora lidandet för den enskilde, är den psykologiska kunskapen relativt begränsad om fenomenet.

Nu har en stor populationsbaserad studie genomförts i Japan för att öka kunskapen om hikikomori. Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Frontiers in Psychiatry, innefattar cirka 3 300 slumpmässigt utvalda individer mellan 15 och 39 år på 200 olika platser i Japan. Deltagarna bestod av ungefär lika många män som kvinnor.

Resultatet visar att hikikomori inte alls i huvudsak är ett storstadsfenomen, vilket man tidigare misstänkt. Det var lika vanligt att de närmare 2 procent som betecknades vara i ett hikikomori-tillstånd levde på små orter eller på landet, som i en storstad. Det fanns inte heller någon skillnad mellan geografiska regioner, samhällsklass eller antal familjemedlemmar. En demografisk faktor stack dock ut som skyddande: att bo i ett område med många butiker och annan serviceverksamhet. Drygt 40 procent hade levt i hikikomori i mer än tre år och männen dominerade bland dem i hikikomori, med drygt 65 procent.

Jämfört med befolkningen i övrigt var det vanligare bland dem i hikikomori att ha en historia med psykiatrisk sjukdom (cirka 38 procent) att de hoppat av skolan och hade ett självskadebeteende. På vilket sätt den höga förekomsten av psykiatrisk sjukdom är relaterad till hikikomori – en orsak eller en effekt – ger studien inget svar.

Den starkaste faktorn var dock interpersonella svårigheter, som uttrycktes i termer av oro att möta människor man känner, vad andra ska tänkta om dig och svårigheter att ingå i grupper. Till skillnad från social fobi och generaliserat ångestsyndrom handlar dessa personers rädslor om att möta människor de känner, skriver forskarna. Den näst starkaste faktorn var ett suicidalt beteende.

Den nya kunskap som studien genererat skulle eventuellt kunna användas för att hitta nya behandlingsvägar, skriver forskarna, exempelvis genom att mer noggrant bedöma, och vid interventionen utgå från de specifika rädslor den drabbade bär på. En ytterligare möjlighet vore att öka satsningarna i skolan för att minska antalet elever som hoppar av sin utbildning.

Studien Hikikomori Is Most Associated With Interpersonal Relationships, Followed by Suicide Risks: A Secondary Analysis of a National Cross-Sectional Study publicerades online i Frontiers in Psychiatry den 16 april.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Här är ingen sjukskriven

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

200 psykologer i miljömanifestation

Psykologen Annika Dellholm rapporterar från Fridays For Futures globala manifestation.

Etikrådet

Hur värnar vi patientens autonomi?

Två tydliga diken att kliva ned i, svarar Kristina Taylor.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

Kommunikation bortom orden

Ord kan, till skillnad från musiken, stå i vägen, säger riksspelemannen Emma Grut.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

28 november 2019

https://t.co/PRxoVH6FZe

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
25 oktober 2019

Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt” https://t.co/PGKcxPeGIo via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
4 september 2019

Få sexuella övergrepp mot barn polisanmäls https://t.co/zsn9r747bK via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter3
26 augusti 2019

“Ensamheten måste upp på samhällsnivå” https://t.co/eG9ORKIlcE via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
24 juni 2019

SKL:s sänkning slog ut digital vårdgivare https://t.co/9mVJNrWP5d via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
4 juni 2019

Roboten Furhat ska träna psykologerna https://t.co/C5Lb3wIKTx via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter6
3 juni 2019

Två riskerar kastas ut från psykologprogrammet https://t.co/jwntguFq64 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
3 juni 2019

Helnykterhet som mål ger bäst resultat https://t.co/d4KTVIYE8e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1

Nyheter

Hybridbehandling gav bättre effekt

Kbt med traumafokus minskar PTSD-symtom

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

”Skaffa dig en råkapitalist som mentor”

ISTDP – Stödet inte jättestarkt

Tre erfarenheter av ISTDP

© 2019 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer