• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Interpersonella svårigheter den vanligaste orsaken till självvald isolering (hikikomori) och en stor andel drabbade har en historia med psykiatrisk sjukdom, visar en stor populationsbaserad studie om fenomenet.

I Japan kallas det hikikomori. Det handlar om människor som isolerar sig i sina hem, kanske till och med i ett enda av hemmets rum, under månader eller år. Det är i Japan som fenomenets främst har uppmärksammats, uppskattningsvis är närmare 2 procent av den japanska befolkningen i åldern 15–39 år i ett hikikomori-tillstånd. Men det är ett fenomen som har börjat uppmärksammats allt mer även i västvärlden. Trots omfattningen, och det ofta stora lidandet för den enskilde, är den psykologiska kunskapen relativt begränsad om fenomenet.

Nu har en stor populationsbaserad studie genomförts i Japan för att öka kunskapen om hikikomori. Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Frontiers in Psychiatry, innefattar cirka 3 300 slumpmässigt utvalda individer mellan 15 och 39 år på 200 olika platser i Japan. Deltagarna bestod av ungefär lika många män som kvinnor.

Resultatet visar att hikikomori inte alls i huvudsak är ett storstadsfenomen, vilket man tidigare misstänkt. Det var lika vanligt att de närmare 2 procent som betecknades vara i ett hikikomori-tillstånd levde på små orter eller på landet, som i en storstad. Det fanns inte heller någon skillnad mellan geografiska regioner, samhällsklass eller antal familjemedlemmar. En demografisk faktor stack dock ut som skyddande: att bo i ett område med många butiker och annan serviceverksamhet. Drygt 40 procent hade levt i hikikomori i mer än tre år och männen dominerade bland dem i hikikomori, med drygt 65 procent.

Jämfört med befolkningen i övrigt var det vanligare bland dem i hikikomori att ha en historia med psykiatrisk sjukdom (cirka 38 procent) att de hoppat av skolan och hade ett självskadebeteende. På vilket sätt den höga förekomsten av psykiatrisk sjukdom är relaterad till hikikomori – en orsak eller en effekt – ger studien inget svar.

Den starkaste faktorn var dock interpersonella svårigheter, som uttrycktes i termer av oro att möta människor man känner, vad andra ska tänkta om dig och svårigheter att ingå i grupper. Till skillnad från social fobi och generaliserat ångestsyndrom handlar dessa personers rädslor om att möta människor de känner, skriver forskarna. Den näst starkaste faktorn var ett suicidalt beteende.

Den nya kunskap som studien genererat skulle eventuellt kunna användas för att hitta nya behandlingsvägar, skriver forskarna, exempelvis genom att mer noggrant bedöma, och vid interventionen utgå från de specifika rädslor den drabbade bär på. En ytterligare möjlighet vore att öka satsningarna i skolan för att minska antalet elever som hoppar av sin utbildning.

Studien Hikikomori Is Most Associated With Interpersonal Relationships, Followed by Suicide Risks: A Secondary Analysis of a National Cross-Sectional Study publicerades online i Frontiers in Psychiatry den 16 april.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer