• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Våldtäktsmyter bakom skuldbelägganden

Våldtäktsmyter bakom skuldbelägganden

20 december 2018 publicerad av Peter Örn

Personliga faktorer har större betydelse än faktorer kring själva brottet för vår benägenhet att skuldbelägga våldtäktsoffer. Det visar psykologiforskaren Kerstin Adolfsson i en doktorsavhandling.

Kerstin Adolfsson Foto: Johan Wingborg

Kerstin Adolfsson på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har i tre delstudier försökt svara på vad som ligger bakom varför våldtäktsoffer skuldbeläggs, ett skuldbeläggande som leder till att många drabbade helt avstår från att anmäla brottet.

Två av delstudierna var så kallade experimentella studier: I en fick 877 respondenter ta del av en nedskriven fiktiv våldtäktssituation och svara på frågor om händelsen. Åldersspannet var från gymnasieåldern till pensionärer och med ungefär lika många män som kvinnor. I den andra delstudien användes en befintlig medborgarpanel med 2 928 deltagare som tog del av ett liknande material.

Resultatet visar att personliga faktorer spelar en större roll än faktorer som har med själva våldtäktssituationen att göra, såsom kvinnans ålder eller förekomsten av våld.

– Exempelvis de som tror på så kallade våldtäktsmyter, som att bara vissa typer av människor våldtar eller att de flesta anklagelserna är falska, skuldbelägger mer än de som inte tror på sådana. Det visar hur viktigt det är att vi vidgar begreppen för våldtäkt och hur en sådan definieras, säger Kerstin Adolfsson.

I fråga om benägenhet att tro på våldtäktsmyter fanns det ingen skillnad mellan könen eller mellan respondenternas utbildningsnivå.

– Vi har alla fått i stort sett samma sexualundervisning under skoltiden och som vuxna är sexuella övergrepp inget vi talar om. Vi tar del av ny information via massmedia, och då handlar det oftast om överfallsvåldtäkter som i sammanhanget svarar för en väldigt liten del av antalet våldtäkter. Så det förvånar mig inte att utbildningsnivån inte hade någon betydelse för benägenheten att tro på våldtäktsmyter.

Personer som utsätts för gruppvåldtäkter blir ofta mer skuldbelagda än andra våldtäktsoffer. Det har tidigare visats i intervjustudier och bekräftas nu i Kerstin Adolfssons forskning.

– Jag har sett att det är så men har i min studie inte specifikt frågat om varför. En teori är att vi som individer tror på »en rättvis värld«, och försöker förstå orsaken till att någon blivit utsatt för ett brott för att inte vår egen världsbild ska hotas. Då kan det ligga nära till hands att skuldbelägga en kvinna som hamnar ensam med flera män, säger Kerstin Adolfsson.

I den tredje delstudien vände hon sig till polis, åklagare och sjukvårdspersonal. Det fanns i dessa grupper en medvetenhet om att rutinerna vid bemötandet av våldtäktsoffer kan uppfattas som ett skuldbeläggande.

– Det är svåra brott att arbeta med, rättsprocessen tar lång tid och den drabbade kvinnan förhörs många gånger och av olika personer. Det kan upplevas mycket negativt av kvinnan. Samtliga efterfrågade mer kunskap om sexualbrott. Av åklagarna hade 80 procent genomgått någon form av vidareutbildning om sexualbrott, bland poliserna bara 10 procent.

Eftersom myter om våldtäkt spelar en viktig roll för skuldbeläggande tror Kerstin Adolfsson att mer kunskap i skolan och bland yrkesgrupper som möter våldtäktsoffer, kan leda till en förändring.

– Börjar vi där så kan det förhoppningsvis spilla över på resten av befolkningen, säger Kerstin Adolfsson.

Titeln på avhandlingen är Blaming victims of rape: Studies on rape myths and beliefs about rape.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer