• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Journaler riskerar att tappa i värde«

»Journaler riskerar att tappa i värde«

12 december 2018 publicerad av Redaktionen

Varannan psykolog har blivit mer kortfattad i sin journal efter att
patienterna fått digital tillgång.
Det visar en undersökning i Region Skåne.

-Journalen riskerar att bli mindre valid som arbetsredskap, säger
Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet.

De senaste åren har patienter fått möjlighet att läsa sin journal via nätet i all offentligt driven vård i Sverige. Argumentet har varit att ju bättre information patienten har, desto mer kan patienten aktivt delta i sin vård.

– Men diskussionen om fördelar och nackdelar pågår ständigt, så vi ville göra en ordentlig studie av vad professionen tycker, säger Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet, som gjort studien tillsammans med doktoranden Lena Petersson.

En webbenkät om farhågor och förväntningar skickades till samtliga anställda inom vuxenpsykiatrin i Region Skåne strax före införandet av tjänsten. Ett och ett halvt år senare följde man upp vilka erfarenheter de gjort. Knappt en tredjedel av personalen svarade på de två enkäterna.

Generellt var läkare, psykologer och läkarsekreterare mest negativa till tjänsten, medan sjuksköterskor var mer positiva. Farhågorna handlade om att mer tid skulle gå till att besvara patienters frågor, att relationen till patienterna skulle försämras och att journalen skulle bli mindre användbar som arbetsverktyg, eftersom man inte kan skriva lika fritt längre. Det fanns också en oro för ökat hot och våld för egen del.

De positiva förväntningarna var att patienterna skulle bli mer deltagande och kommunikationen med patienterna förbättras.

Den uppföljande enkäten om erfarenheter visade att alla förväntningar halverats jämfört med enkäten före, både de negativa och de positiva.

– Det var till exempel inte så många patienter som opponerat sig, man hade inte fått fler frågor utanför besökstid och hot och våld gentemot personalen hade inte ökat i den mån man befarat. Men man uppfattade inte heller att patienterna generellt blivit mer delaktiga, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Gudbjörg Erlingsdottir

Knappt hälften var ändå positiva till tjänsten, men ansåg att man borde reglera vad patienterna får läsa och när. Drygt hälften av psykologerna och läkarna uppgav att de blivit mindre öppna i sina journalanteckningar.

– Detta kan medföra att journalen blir mindre valid som arbetsredskap och informationskälla, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Många uppgav att journalskrivandet tar mer tid då de måste väga sina ord mer och även menpröva i skrivande stund. Förut kunde menprövningen ske om och när en patient begärde ut en kopia av sin journal.

Oklar menprövning är också något som psykologerna Pernilla Leion och Mari Tuneström Svarén lyfter fram i sin uppsats för psykoterapeutexamen från 2018, som handlar om sju patienters erfarenhet av att läsa sin psykoterapijournal. Att patienter kan läsa sin journal retroaktivt kan ställa till med problem enligt dem.

– Det innebär att patienter får tillgång till journaltext som skrevs innan personalen visste att texten skulle bli tillgänglig för patienten utan den menprövning som förut gjordes i samband med att journalen lämnades ut. För de patienter som exempelvis är utsatta för kontroll eller våld i nära relation skulle detta förfarande kunna utgöra en direkt risk, säger Pernilla Leion.

Hon och Mari Tuneström Svarén vill också problematisera att andra vårdprofessioner får tillgång till psykologjournalen som ofta innehåller mycket personlig information om patienten som inte nödvändigtvis är relevant för dem. I sin undersökning har de sett att patienter oroas över vad annan vårdpersonal kan läsa om dem.

– En lösning skulle kunna vara att patienten själv eller tillsammans med sin terapeut bestämmer vilka som ska få tillgång till psykologjournalen och när, säger Pernilla Leion.

Moa Mannheimer, psykolog och centrumchef vid Barnafrid vid Linköpings universitet, lyfter fram bristerna i hur uppgifter menprövas när det gäller barnpatienter. Föräldrar har automatisk tillgång till sitt barns journal fram tills barnet fyllt 13 år.

Moa Mannheimer

– För barn som är utsatta för våld från en vårdnadshavare medför det en risk att barnet far ännu mer illa. Även en rättsprocess kan äventyras om till exempel en förövare läser journalen och raderar bildbevis av övergrepp, säger hon.

För psykologer i barnpsykiatrin är det här en stressfaktor. Hon efterlyser därför tekniska lösningar som säkerställer menprövning i de digitala journalerna och stöd till psykologer om hur de ska hantera känsliga uppgifter.

Alla intervjuade anser att riskerna med patienters direktåtkomst inte diskuterats tillräckligt.

– Nu är ju tjänsten införd i hela landet, så det finns anledning att fundera över vad en patientjournal är i dag, vad den ska användas till, vem den skrivs för och hur den ska skrivas, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Text: Inna Sevelius

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer