• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Stor brist på kvalificerat föräldrastöd

Stor brist på kvalificerat föräldrastöd

17 oktober 2018 publicerad av Peter Örn

Drygt hälften av landets kommuner har inte tillgång till späd- och småbarnsverksamheter som erbjuder föräldrar ett kvalificerat stöd i samspelet med små barn med emotionella svårigheter, visar en ny kartläggning.

Vid årsskiftet 2017/2018 fanns det drygt 724 000 barn i åldrarna 0–5 år i Sverige och så små barn har lika ofta psykiska svårigheter som äldre barn. Hos små barn kan dessa definieras som störningar i utvecklingsprocessen som kan leda till beteenderubbningar om inget görs. Ju tidigare ett stöd sätts in desto effektivare är det.

Catarina Furmark

-Men hur möjligheterna ser ut för föräldrar att få ett kvalificerat stöd har varit svåra att överblicka, säger psykologen och doktoranden vid Karolinska institutet Catarina Furmark, som tillsammans med fil dr Kerstin Neander på Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro har haft Socialstyrelsens uppdrag att kartlägga späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige.

-Tidigare fanns det ett nätverk för spädbarnsverksamheterna. Men de byggde till stor del på ett engagemang av enskilda eldsjälar och i dag finns inte det nätverket kvar.

Späd- och småbarnsverksamheter ska kunna erbjuda en hög kompetens för att ge föräldrar ett kvalificerat stöd i samspelet med barn i åldrarna 0–6 år med emotionella problem, i form av så kallad samspelsbehandling. Den nya kartläggningen visar att verksamheterna är mycket ojämnt fördelade över landet, och att tillgången till barnpsykologiska och barnpsykiatriska bedömningar dessutom varierar kraftigt.

-Vi har identifierat 34 verksamheter som erbjuder kvalificerad samspelsbehandling, men som regel är verksamheterna ganska svåra att hitta. Det finns ingen enskild aktör som har ett övergripande ansvar att erbjuda samspelsbehandling och alla har inte heller tillgång till psykolog. Inom exempelvis Bup och BHV/Närhälsan finns det tillgång till psykologbedömning, men oftast inte när det är socialtjänsten som ansvarar för behandlingen, säger Catarina Furmark.

Kerstin Neander

De 34 verksamheter som identifierats har tillsammans knappt hälften av landet om sitt upptagningsområde, några har bara en enskild stadsdel som upptagningsområde medan andra ett helt län. Tillgången är betydligt större i landets södra regioner jämfört med de norra regionerna. I 10 av 21 län saknas späd- och småbarnsverksamheter helt.

-Det är oerhört viktigt att alla som behöver får tillgång till kvalificerad samspelsbehandling, annars missar vi en stor patientgrupp i åldern 0–6 år. Det finns i dag ett starkt vetenskapligt stöd för att insatser riktade till de allra yngsta barnen som riskerar att utveckla psykisk ohälsa är av stort värde, säger Catarina Furmark.

Nu hoppas Catarina Furmark och Kerstin Neander att kartläggningen på sikt ska leda till en förbättrad situation.

-Man behöver en karta för att navigera i terrängen och vi hoppas att kartläggningen kan utgöra ett diskussionsunderlag för att komma vidare, säger Catarina Furmark.

Närmare 2 000 späda och små barn i Sverige (Stockholms län undantaget) får årligen samspelsbehandling i de verksamheter som ingår i kartläggningen, vilket är mindre än 4 promille av barnen i åldersgruppen. Det ska jämföras med att forskning visat att andelen europeiska barn med emotionella problem i åldrarna 0–6 år är mellan 12 och 18 procent.

Kartläggningen visar även att antal ärenden varierar mellan mindre än 10 familjer per år och verksamhet till upp till flera hundra familjer per år och verksamhet. Knappt hälften av de 34 identifierade verksamheterna är rena spädbarnsverksamheter (0–1,5 år) och ungefär lika många uppger att de även arbetar med behandling under graviditeten.

Läs hela rapporten Späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige – en kartläggning.

 

FAKTA SAMSPELSBEHANDLING:

Behandlingen sätter relationen mellan barn och föräldrar i fokus, och erbjuds när barnhälsovårdens ordinarie stöd inte är tillräckligt. Den kan ges i olika former, exempelvis genom att man tillsammans ser på filmat samspel. Att se barnets uttryck och förälderns svar kan öka förälderns förståelse för barnet och förmåga att uppmärksamma och vara lyhörd för barnets signaler.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Viss ökning av problemspelandet under pandemin

Lyckad föräldrakurs i lågaffektivt bemötande

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer