• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2019
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Altruism en hjärtefråga

Altruism en hjärtefråga

28 november 2017 publicerad av Peter Örn

Förmågan att känna av kroppens inre tillstånd, att korrekt uppfatta pulsens rytm, påverkar vår benägenhet att visa generositet visar ny forskning.
-De som var generösa kunde “simulera” hur det känns att dela med sig eller behålla allt själv och upplevde en skillnad i den egna reaktionen. Då valde de det alternativ som gav dem en bra känsla, säger psykologen Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson Foto: Erik Thor

Deltagarna i studien fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp pengar mellan sig själva och deltagare som de aldrig har träffat. Spelat liknar enligt forskarna verkligheten på så vis att vi ständigt uppmanas donera mindre summor till organisationer och därigenom bidra med medel till människor vi inte känner. Parallellt fick deltagarna sin puls uppmätt, och själva lyssna på en rytm som antingen gick i takt eller otakt med de egna hjärtslagen.

Studien har gjorts i samarbete mellan psykologer vid Anglia Ruskin University i England och Stockholms universitet. Från Sverige deltog bland andra psykologen Jonas Olofsson vid Stockholms universitet.

-Idén om att fysiologi påverkar våra känslor härstammar från William James, psykologins amerikanske portalfigur. Enligt James är det den ökande pulsen som driver på känslan att vara rädd när man exempelvis springer ifrån en björn. Idén har på senare tid återkommit bland annat hos Antonio Damasio, som i boken Descartes misstag pratar om “somatiska markörer” där hjärnan avläser kroppsliga tillstånd som vägledning i beslutsfattande, säger Jonas Olofsson.

De svenska deltagarna som i den engelsk-svenska studien var 10 procent bättre än genomsnittet på att känna igen sin egen puls gav bort cirka 55 kronor mer till andra deltagare (av totalt 570 kronor).

-De som är generösa kan “simulera” hur det känns att dela med sig eller ta allt själv, och känner skillnad i deras egen reaktion på de olika alternativen. De väljer sedan det som ger dem en bra känsla. De som inte känner skillnad bryr sig inte lika mycket och kan lika gärna ta mer pengar själva. Resultaten ger en tänkbar förklaring till hur generösa och snåla människor skiljer sig åt, säger Jonas Olofsson.

Men det handlar om ett komplext samband. Deltagare som i studien fick en ”snabbkurs” i att känna igen sin egen puls blev trots det inte generösare.

-Att känna kroppens signaler måste också tolkas och sättas i sitt sammanhang för att det ska översättas till konkreta beteenden. De delarna tar sannolikt mycket längre tid att lära sig att införliva.

Jonas Olofsson tror att resultaten kan bidra till bättre metoder att förstärka våra positiva sociala beteenden.

-Meditation bygger på att känna av kroppens signaler och det sägs leda till mer sociala beteenden. Vår studie pekar på att det ligger något i detta, även om det inte är något enkelt eller direkt orsakssamband.

Titeln på studien är People with higher interoceptive abilities are more altruistic, but improving interoception does not increase altruism och är fritt tillgänglig i Nature Scientific Reports.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • Här är ingen sjukskriven
  • “Jag är en bullshit detector”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

200 psykologer i miljömanifestation

Psykologen Annika Dellholm rapporterar från Fridays For Futures globala manifestation.

Etikrådet

Hur värnar vi patientens autonomi?

Två tydliga diken att kliva ned i, svarar Kristina Taylor.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

Kommunikation bortom orden

Ord kan, till skillnad från musiken, stå i vägen, säger riksspelemannen Emma Grut.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

28 november 2019

https://t.co/PRxoVH6FZe

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
25 oktober 2019

Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt” https://t.co/PGKcxPeGIo via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
4 september 2019

Få sexuella övergrepp mot barn polisanmäls https://t.co/zsn9r747bK via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter3
26 augusti 2019

“Ensamheten måste upp på samhällsnivå” https://t.co/eG9ORKIlcE via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
24 juni 2019

SKL:s sänkning slog ut digital vårdgivare https://t.co/9mVJNrWP5d via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
4 juni 2019

Roboten Furhat ska träna psykologerna https://t.co/C5Lb3wIKTx via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter6
3 juni 2019

Två riskerar kastas ut från psykologprogrammet https://t.co/jwntguFq64 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
3 juni 2019

Helnykterhet som mål ger bäst resultat https://t.co/d4KTVIYE8e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1

Nyheter

Kbt med traumafokus minskar PTSD-symtom

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

”Skaffa dig en råkapitalist som mentor”

ISTDP – Stödet inte jättestarkt

Tre erfarenheter av ISTDP

ISTDP – gammal metod med nytt uppsving

© 2019 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer