• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Att utreda eller inte utreda – en fråga att reda ut

Att utreda eller inte utreda – en fråga att reda ut

13 november 2017 publicerad av Peter Örn

DEBATT. Att utredning av elever i skolan kommit att ställas mot konsultation till lärare är både olyckligt och onödigt, skriver psykolog Gunilla Guvå, som själv är en stark förespråkare för ett konsultativt arbetssätt i framför allt förskolor men även skolor och andra organisationer, där människor arbetar med människor.

För det första vill jag beskriva konsultation som en metod för specialister att kommunicera spetskompetens till andra yrkesgrupper inom en organisation medan utredningar av organisationens klienter kan betraktas som ett sätt för specialister att hitta svar på de frågor organisationen ställer.

Att »reda ut« vilken fråga, som ska besvaras är kanske en fråga i sig att reda ut eftersom den som efterfrågar specialistens kompetens inte alltid vet vad den ska fråga efter. På grund av detta är det alltid risk att specialisten kommer att svara på fel frågor, något som internationell forskning visat på. Att kommunicera svaret på frågan till organisationen, så att den blir till hjälp för såväl den som har ansvar för att hjälpa klienten som klienten, är sedan en uppgift för specialisten.

Enligt den nya skollagen handlar utredningar av elever om att reda ut vad som hindrar dem i dess lärande i syfte att undanröja dessa hinder genom anpassningar, extra anpassningar eller särskilt stöd. Syftet är att främja såväl hälsa som lärande, vilka ses som ömsesidigt beroende av varandra. Forskning har visat att elever som lär och presterar i skolan även mår bättre, vilket gör att de i sin tur också presterar bättre.

I en studie om elevhälsa, som jag deltagit i, visade det sig att samtliga professioner inom elevhälsan både var medvetna om och positiva till att dess uppgift i första hand var att arbeta hälsofrämjande och förebyggande dvs. med skolan som lärmiljö samt att utgå från ett salutogent, relationellt och kontextuellt perspektiv på enskilda elevers svårigheter i skolan. Alla professioner var dock eniga om att så inte var fallet i praktiken. Ofta fastnade man i ett kategoriskt synsätt på individnivå, där det främst handlade om traditionella utredningar bland annat i syfte att remittera elever för vidare utredning utifrån mer kliniska frågeställningar.

Sådana utredningar har inte som uppgift att svara på de frågor skolan bör ställa, dvs. vilka extra anpassningar och/eller särskilt stöd eleven är i behov av för sitt lärande och därmed sin hälsa. Att utreda elever utifrån ett mer kategoriskt perspektiv i skolan kan vara befogat i de fall där man (miss)tänker att elever har rätt att följa särskolans kursplan på grund av en utvecklingsstörning, eftersom denna fråga har relevans för skolans pedagogiska arbete.

Frågan är alltså inte om elever ska utredas eller inte utredas utan utifrån vilken frågeställning utredningen görs och i vilket syfte. Vilken fråga ska besvaras? I skolan är det viktigt att utgå från en för skolan relevant frågeställning och sedan ta ställning till med vilka metoder den kan besvaras. I dag tror vi oss exempelvis veta att en av de viktigaste förutsättningarna för elevers lärande är relationen till läraren.

Man kan säga att denna relation medierar lärandet. Min övertygelse är att man med hjälp av samtal med lärare dels kan utforska eventuella hinder i samarbetet mellan lärare och elev dels kan komma tillrätta med sådana hinder genom att göra eleven begriplig och hanterbar för läraren. Även om det är eleven som sätter käppar i hjulet för lärarens möjligheter att skapa förutsättningar för lärandet är det läraren som har det professionella ansvaret att få till denna lärande relation. Och det är också läraren som har ansvar för att be elevhälsan om hjälp i detta arbete. Elevhälsans uppgift är att bidra med sådan komplementär kompetens utifrån sina olika specialistkunskaper och på ett sätt som gör det möjligt för läraren att omsätta den i den sin yrkesutövning. •

Gunilla Guvå, psykolog

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer