• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Att utreda eller inte utreda – en fråga att reda ut

Att utreda eller inte utreda – en fråga att reda ut

13 november 2017 publicerad av Peter Örn

DEBATT. Att utredning av elever i skolan kommit att ställas mot konsultation till lärare är både olyckligt och onödigt, skriver psykolog Gunilla Guvå, som själv är en stark förespråkare för ett konsultativt arbetssätt i framför allt förskolor men även skolor och andra organisationer, där människor arbetar med människor.

För det första vill jag beskriva konsultation som en metod för specialister att kommunicera spetskompetens till andra yrkesgrupper inom en organisation medan utredningar av organisationens klienter kan betraktas som ett sätt för specialister att hitta svar på de frågor organisationen ställer.

Att »reda ut« vilken fråga, som ska besvaras är kanske en fråga i sig att reda ut eftersom den som efterfrågar specialistens kompetens inte alltid vet vad den ska fråga efter. På grund av detta är det alltid risk att specialisten kommer att svara på fel frågor, något som internationell forskning visat på. Att kommunicera svaret på frågan till organisationen, så att den blir till hjälp för såväl den som har ansvar för att hjälpa klienten som klienten, är sedan en uppgift för specialisten.

Enligt den nya skollagen handlar utredningar av elever om att reda ut vad som hindrar dem i dess lärande i syfte att undanröja dessa hinder genom anpassningar, extra anpassningar eller särskilt stöd. Syftet är att främja såväl hälsa som lärande, vilka ses som ömsesidigt beroende av varandra. Forskning har visat att elever som lär och presterar i skolan även mår bättre, vilket gör att de i sin tur också presterar bättre.

I en studie om elevhälsa, som jag deltagit i, visade det sig att samtliga professioner inom elevhälsan både var medvetna om och positiva till att dess uppgift i första hand var att arbeta hälsofrämjande och förebyggande dvs. med skolan som lärmiljö samt att utgå från ett salutogent, relationellt och kontextuellt perspektiv på enskilda elevers svårigheter i skolan. Alla professioner var dock eniga om att så inte var fallet i praktiken. Ofta fastnade man i ett kategoriskt synsätt på individnivå, där det främst handlade om traditionella utredningar bland annat i syfte att remittera elever för vidare utredning utifrån mer kliniska frågeställningar.

Sådana utredningar har inte som uppgift att svara på de frågor skolan bör ställa, dvs. vilka extra anpassningar och/eller särskilt stöd eleven är i behov av för sitt lärande och därmed sin hälsa. Att utreda elever utifrån ett mer kategoriskt perspektiv i skolan kan vara befogat i de fall där man (miss)tänker att elever har rätt att följa särskolans kursplan på grund av en utvecklingsstörning, eftersom denna fråga har relevans för skolans pedagogiska arbete.

Frågan är alltså inte om elever ska utredas eller inte utredas utan utifrån vilken frågeställning utredningen görs och i vilket syfte. Vilken fråga ska besvaras? I skolan är det viktigt att utgå från en för skolan relevant frågeställning och sedan ta ställning till med vilka metoder den kan besvaras. I dag tror vi oss exempelvis veta att en av de viktigaste förutsättningarna för elevers lärande är relationen till läraren.

Man kan säga att denna relation medierar lärandet. Min övertygelse är att man med hjälp av samtal med lärare dels kan utforska eventuella hinder i samarbetet mellan lärare och elev dels kan komma tillrätta med sådana hinder genom att göra eleven begriplig och hanterbar för läraren. Även om det är eleven som sätter käppar i hjulet för lärarens möjligheter att skapa förutsättningar för lärandet är det läraren som har det professionella ansvaret att få till denna lärande relation. Och det är också läraren som har ansvar för att be elevhälsan om hjälp i detta arbete. Elevhälsans uppgift är att bidra med sådan komplementär kompetens utifrån sina olika specialistkunskaper och på ett sätt som gör det möjligt för läraren att omsätta den i den sin yrkesutövning. •

Gunilla Guvå, psykolog

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Elever upplever inte skolan som inkluderande

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer