• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Tre frågor · ”Liten medvetenhet om högbegåvade barns behov”

”Liten medvetenhet om högbegåvade barns behov”

9 februari 2016 publicerad av Peter Örn

AKTUELLT. 3 frågor till Leigh Jamison Rundkvist, student på psykologprogrammet termin 10 vid Karolinska institutet, föreläsare om särskilt begåvade barn och en av referenspersonerna till Skolverkets nya informationsmaterial om särskilt begåvade elever. Enligt Skolverket är cirka 5 procent av alla barn högbegåvade.

Leigh Jamison Rundkvist

1. Vad ligger bakom ditt intresse för särskilt begåvade barn, Leigh Jamison Rundkvist?

– Jag är själv förälder till barn med så kallad särskild begåvning och har sett hur låg medvetenheten kan vara i skolorna på alla nivåer, även bland skolpsykologer, om de särskilda behov som dessa barn har. Under min praktik som skolpsykolog frågade jag runt bland kolleger och fann att bara ett fåtal var medvetna om dessa barns behov. Samtal med föreläsare på psykologprogrammet och kliniskt verksamma psykologer har antytt att kunskapen även är mycket ojämn inom barn- och ungdomspsykiatrin.

2. Vilka risker finns det om dessa barn inte upptäcks och får en anpassad miljö i skolan och i hemmet?

– En del kan klara sig hyfsat men det gäller långt ifrån alla, och för vissa kan det gå riktigt illa. En del barn upplever att undervisningen går allt för långsamt och kan lätt bli rastlösa och tappa koncentrationen, och vid en utredning finns en risk att barnen felaktigt får diagnosen ADHD. De kan uppfattas som trotsiga eller skolvägra helt. En annan risk är att dessa barn inte fungerar bra socialt med sina normalbegåvade klasskamrater, de kan bli isolerade och kanske mobbade.

– En anpassad skolgång handlar om acceleration, att barnet får möjlighet till snabbare inlärning genom mer avancerade läromedel eller kanske genom att hoppa över en årskurs, det handlar om berikning i form av mer individuellt fördjupningsarbete utöver vad som står i läroplanen, och om umgänge med andra högbegåvade barn för att få fungera normalt utifrån sina förutsättningar i lekar och samspel. Det kan röra sig om minst en elev i varje klass.

3. Hur ska skolpsykologer agera för att upptäcka dessa barn?

– En del särskilt begåvade barn upptäcks genom höga prestationer på begåvningstest eller inom sina intresseområden. Andra kan ogilla testning eller underprestera av andra skäl och då får man lägga ett pussel utifrån hur barnet fungerar i hemmet och skolan; det kan handla om hur avancerat barnet resonerar, vilken typ av böcker det läser, hur uppfinningsrikt det leker, etc.

– Risken för feldiagnostisering av dessa barn omnämns ofta i litteraturen. Dessutom existerar en rad listor på hur särskilt begåvade barn ”är”, listor med begränsat vetenskapligt stöd. Som skol- eller barnpsykolog är det därför viktigt att skaffa sig goda kunskaper om dessa barn.

Läs mer:
Skolverkets informationsmaterial om särskilt begåvade barn.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Psykolog tar plats i Rosenbad
  • “Jag vill ge psykologer en egen scen”
  • ”Likes är oerhört beroendeframkallande”

Arkiverad under: Tre frågor Taggad som: adhd

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer