Samhällets ekonomiska system påverkar människans psykologi. Vissa banar väg för auktoritära ledare.
– Vi behöver en gemensam förståelse för hur den skenande ojämlikheten påverkar oss, säger psykologen Tor Wennerberg som skrivit boken Det auktoritära begäret.
Text: Maria Jernberg
Tusentals år av evolution har gjort tillit och samarbetsförmåga till människans viktigaste överlevnadsstrategier. I dagens samhälle skenar ojämlikheten. De ekonomiska strukturerna uppmuntrar konkurrens och statussökande. Tor Wennerberg menar att vi upplever våra grundläggande överlevnadsmekanismer som hotade.
– Det skapar stor psykologisk stress hos oss.
Folkhälsan är betydligt sämre i ojämlika länder i västvärlden än i mer jämlika. Medellivslängden är lägre, utbildningsresultaten sämre, och både brottsligheten och barnadödligheten är högre. Mobbning bland barn är nästan tio gånger vanligare.
– Vi befinner oss i ett bekymmersamt läge som art, med demokratisk erosion, klimatkris och en rusande teknologisk utveckling utom demokratisk kontroll. Vi psykologer har viktig kunskap att bidra med om människan som gruppvarelse.
Människans föregångare levde i sociala dominanshierarkier. Där rådde den starkes rätt. Var och en samlade sin egen föda. Sedan förändrades förutsättningarna och tillgången på lättåtkomlig mat sinade. För att hitta tillräckligt med föda krävdes samarbete. Människans utveckling vek av från andra däggdjurs, på en egen evolutionär väg.
– Vårt psyke öppnades ur den konkurrensinriktade slutenheten och anpassades för samarbete.
Bland människorna skedde en egalitär transition. Gruppen tog makten över individen och formade ett jämlikt levnadssätt. När människorna blev bofasta förändrades samhällssystemet på nytt. Mat och andra varor började förvaras, och kunde plundras. Krig blev vanligare. Militära ledare erbjöd beskydd och tillförskansade sig makt. Samhället blev åter skiktat och mindre jämlikt.
– Under 1900-talet fungerade demokratin som en utjämnande kraft i det kapitalistiska systemet. Resurser och rättigheter fördelades. Men de senaste 50 årens nyliberala politik har gett marknaden alltmer makt och urholkat demokratins kraft.
Forskning visar att ojämlika samhällen ger upphov till mer skam.
– Med ökad ojämlikhet får materiell status större betydelse. Människor blir osäkra på om de duger och får höra till. I det läget finns en mottaglighet för auktoritära ledare som kliver fram och erbjuder en lindring från skammen.
I stället för att peka på brister i system och strukturer, lägger de auktoritära ledarna skulden på andra grupper. Tor Wennerberg ser allvarligt på dagens situation men har också hopp.
Beteendeexperiment visar att när människor ställs inför valet att agera egoistiskt eller dela med sig av resurser, väljer de allra flesta det senare.
– Vi är predisponerade att vara prosociala och möta varandra som jämlika. Problemet ligger i de nuvarande systemen och strukturerna. Vi behöver system som tar fram de här sidorna av vår natur.
Är det en politisk bok du har skrivit?
– Jag har hållit den undersökande och vill inte skriva människor på näsan, men mina uppfattningar finns också med. Det är viktigt att kunskapen om ojämlikhet blir mer common sense och mindre ideologiskt färgad, även om vi alltid kommer ha olika uppfattning om hur mycket ojämlikhet som är önskvärd.

Det auktoritära begäret – hoten mot demokratin i en narcissistisk tidsålder
Tor Wennerberg, Ordfront, 2026.
Tor Wennerberg går tillbaka till evolutionen för att förstå dagens politiska situation. Han visar hur samhällssystemen avspeglar sig i människors psykologi och följer Donald Trumps väg till presidentskapet. I sista kapitalet Mänskligheten vid vägskälet, undersöker han vad som behövs för att vända utvecklingen.
