Fler sifferrepetitioner, syllogismer och en förändrad syn på hur intelligens ska delas upp. WAIS-5 ska ge mer exakta resultat.
– Psykologer kommer att bli mer säkra på var testpersonen befinner sig, säger Niklas Hansen, psykometriker på Pearson.
Text: Lennart Kriisa

Med utsikt över Slussen i Stockholm lanserar Pearson WAIS-5, begåvningstestet för vuxna. Ett femtiotal psykologer från Sverige, Norge och Danmark är på plats. Det bjuds på mackor, bubbel och tårta. Niklas Hansen, doktor i psykologi och testutvecklare, berättar om arbetet bakom den nya versionen. Ungefär vart tionde år uppdateras begåvningstestet. Flynneffekten innebär att resultaten på intelligenstester har ökat mellan generationer, vilket bland annat har kopplats till ökad exponering för komplex problemlösning.
Men det räcker inte att göra testet svårare. För att få fram vad som är ett normalt resultat måste en stor grupp människor testas.
– Den visuospatiala förmågan är till exempel något högre i Skandinavien än i USA, säger Niklas Hansen.
En hypotes är att skandinaviska barn oftare leker med lego och spelar Minecraft.
Den amerikanska normeringen inleddes 2018, men stoppades av pandemin efter omkring tusen tester. Pearson lät allt material gå i papperstuggen.
– De är extremt noggranna med normeringsprocessen i USA. Där kan testet avgöra vem som ska bli avrättad, säger Niklas Hansen och syftar på att personer med intellektuell funktionsnedsättning enligt amerikansk rätt inte får avrättas.
WAIS-5 lanserades i USA 2024. Därefter inleddes den skandinaviska normeringen. Runt 150 psykologer i Skandinavien fick i uppdrag att rekrytera 720 testpersoner i olika åldrar och med olika utbildningsnivå.
Utbildningen påverkar resultaten tydligt. Den som bara gått grundskolan får i genomsnitt 89 poäng. För gymnasieutbildade är snittet 97, för personer med kortare universitetsutbildning 104 och för dem med längre universitetsutbildning omkring 110.
– Svårast har det varit att hitta testpersoner med bara grundskola. I Norge behövde psykologerna bland annat söka efter lågutbildade personer i fiskesamhällen, säger Niklas Hansen.
Även den geografiska spridningen är viktig.
– Tidigare har vi testat en för hög andel i storstäder och då blir normeringen fel. Testet blir för svårt.
Många av psykologerna på plats har varit testledare.
– Det har varit jättekul, men också jobbigt, berättar en psykolog.
Hon hade fått veta att testningen skulle ta två timmar, men ibland tog den uppemot fyra.
Den slutliga versionen ska gå snabbare. Tidsbesparingen väntas bli 15 minuter för den generella begåvningspoängen. Dessutom ska osäkerhetsintervallet bli smalare.
– Ungefär som när temperaturen väntas bli mellan tio och tjugo grader. Nu kan vi säga att den blir mellan tolv och arton grader, säger Niklas Hansen.

Psykologen Ia Silverberg, produktspecialist på Pearson, presenterar nyheterna. Mest förtjust är hon i det nya momentet syllogismer.
Resonemanget är urgammalt. Aristoteles beskrev syllogismen redan under antiken som ett sätt att dra logiska slutsatser.
Även sifferrepetition har fått ett nytt moment. Siffror läses upp med en sekunds mellanrum och avbryts plötsligt. Testpersonen ska då upprepa de tre sista siffrorna, vilket ställer högre krav på arbetsminnet.
En annan nyhet är att de tidigare fyra indexen har blivit fem. Syftet är att ge en mer detaljerad bild av personens kognitiva förmågor.
– Den kliniska nyttan är att kunna isolera om det visuospatiala funkar bra, eller om det är slutledningsförmågan som funkar bra eller mindre bra, säger Niklas Hansen.
Uppdelningen har samtidigt kritiserats. Den amerikanske psykologiprofessorn Gary L. Canivez har publicerat en studie där han ifrågasätter uppdelningen mellan visuospatial förmåga och flytande resonemang.
– Vi anser att det finns stöd för den här uppdelningen, säger Niklas Hansen.
I Sverige pågår en annan debatt. I boken Avbegåvad ifrågasätter sociologen Roland Paulsen synen på IQ som en »fryst«, stabil egenskap.
– Så kanske uppfattningen var tidigare, men visst finns det mycket man kan öva upp, precis som till högskoleprovet. Du kan definitivt röra dig inom ett spann, säger Niklas Hansen.
Vissa deltester är mindre rörliga än andra.
– De verbala delarna kan du utveckla jättemycket. Det här vet vi och har i WAIS-5 infört ett särskilt icke-verbalt index, säger Niklas Hansen.
Nästa stora projekt blir normeringen av WISC-6, den nya versionen av begåvningstestet för barn. Enligt uppgift ska de uppföljande frågorna, där psykologen uppmanar barnet att berätta mer, försvinna för att testet ska bli mer tillförlitligt.
Niklas Hansen vill inte bekräfta detta.
– Det är inget vi ännu har gått ut med officiellt. Först ska vi genomföra normeringsprocessen. Den kommer att bli ännu mer omfattande än för WAIS-5.
FAKTA/WAIS-5
Testet delar in kognitiv förmåga i fem index
• Verbal förståelse – förmågan att förstå och använda språk.
• Visuospatial förmåga – att uppfatta och analysera former och rumsliga relationer.
• Flytande problemlösning – förmågan att upptäcka -samband, mönster och logiska regler.
• Arbetsminne – att hålla information i minnet och bearbeta den.
• Bearbetningshastighet – hur snabbt och noggrant man kan bearbeta enkel information.
Läs mer: “Vårt test är bredare”
