Blott dagar återstår till valet och rikspolitikerna strösslar löften över medborgarna. “Vi ska öppna mentalsjukhusen igen”, lovade till exempel Jimmie Åkesson, väl medveten om deras skamfilade rykte. Partiledaren lugnade med att det inte kommer bli som förr, för nu finns moderna mediciner. Jamen tjenare. Det är fortfarande neuroleptika som gäller inom slutenvården, inte bara för dem som hör röster. Patienterna blir dämpade, håglösa, överviktiga. Möjligen kvittrar någon enstaka efter elbehandling. Dagens psykiatri är inte mycket att vara stolt över. Att bygga ut den till gigantisk skala, vem vill egentligen det?
De andra partierna uppger sig också ha de rätta recepten. I regionvalet blir det mer genomtänkta saker att ta ställning till. Region Skåne sticker ut med sitt Vårdval psykoterapi. Det är ingen dålig lösning, tycker jag, eftersom patienter kan erbjudas olika metoder, inte bara kbt. Numera får även psykologer på vårdcentralerna remittera till de privata vårdgivarna. Tack för det. Läkarna har sämre koll på alternativen.
Regionen har dock varit stenhård med att avtalen ska följas till varje kommatecken. Journaler granskas med lupp. Till och med mottagningens namn måste rimma med “namnstandarden”. Nyligen upptäckte regionen att behandlare, däribland psykologer, inte hade genomgått den stipulerade tilläggsutbildningen i ptsd. Som om legitimationen inte räcker. Nyporna blev så hårda att avtal hävdes över en natt, varpå patienterna lämnades i sticket. Om detta har de lokala medierna rapporterat. Vi gräver djupare i detta nummer. Hur kunde det bli så här dramatiskt?
