• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Realism och entusiasm nycklar till välfungerande psykiatri

Realism och entusiasm nycklar till välfungerande psykiatri

30 juni 2016 publicerad av Peter Örn

KONFERENSRAPPORT. ”Vad utmärker en välfungerande psykiatri, och hur når vi dit?” Det var temat för ett seminarium med Magnus Lord och Per Magnus Johansson i Kungsbacka den 19 maj. Magnus Lord är läkare, ekonom och ingenjör och arbetar som konsult med modern sjukvårdsutveckling. Per Magnus Johansson är psykolog, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.

Magnus Lord med Aslak Iversen, verksamhetschef för Psykiatrin Halland och Per Magnus Johansson.
Foto: Charlotte Sommar

Öppenvårdspsykiatrin i Halland arrangerade seminariet och ett 60-tal deltagare fanns i publiken. Magnus Lord inledde med att konstatera att sjukvården ofta är organiserad på ett mer industriellt sätt än industrin själv, med centraliserade stordriftssystem.

– Man har satt välutbildade medarbetare i ett dåligt system som är byggt för produktion utan variation, sa han och förklarade att ett systemskifte nu pågår. Modern sjukvårdsutveckling lägger fokus på patientens resa genom vårdsystemet och grundtanken att medarbetarna måste vara de som driver utvecklingen av verksamheten. Magnus Lord betonade att det inte finns genvägar till ett sådant systemskifte utan att det kommer att ta tid.

Per Magnus Johansson beskrev en dubbel samhällsdiskurs där man å ena sidan talar om att vi nu har en modern och bättre psykiatri än förr, samtidigt som den psykiska ohälsan i samhället tycks öka. Han förklarade att förhoppningarna knutna till psykiatrin sällan är realistiska. Därför blir en viktig uppgift att föra en diskussion om vad som är möjligt att hjälpa den enskilda människan med och att inte förstärka falska förhoppningar om att kunna förändra sådant som snarare hänger samman med faktorer som dålig ekonomi, arbetslöshet och brister i familjenätverket. Fältet psykiatri behöver också få högre prestige, så att det attraherar fler kunniga medarbetare.

– Gör arbetet på allvar, skapa arbetsglädje så kommer varumärket av sig självt, sa Per Magnus Johansson.

Både Magnus Lord och Per Magnus Johansson betonade vikten av att det lokalt i verksamheterna finns utrymme för att stanna upp och reflektera kring fall som inte gått som planerat.

– Det är viktigt att inte ha för stort avstånd mellan vision och verklighet för att kunna upprätthålla ett rationellt tänkande runt den psykiatriska verkligheten, sa Per Magnus Johansson och konstaterade att när målen för verksamheten är orealistiska skapar det en känsla av otillräcklighet hos medarbetarna.

De var också eniga i sin kritik av ett alltför mekaniskt tillämpande av kliniska riktlinjer, vilka de ansåg bäst ska förstås som stöd i arbetet. Om riktlinjen tillämpas utan kliniskt omdöme kommer den inte att passa någon patient.

– Allmänna riktlinjer kan inte vara mer än ledtrådar där behandlaren kan avvika med hjälp av väl grundade argument som förs in i journalen, sa Per Magnus Johansson.

– Om det som framgår av riktlinjerna inte kommer att tillgodose patientens behov är vi skyldiga att göra mer, fyllde Magnus Lord i.

Avslutningsvis diskuterades arbetsglädje. Per Magnus Johansson och Magnus Lord var eniga om att chefen har en nyckelroll för att entusiasmera och inspirera medarbetarna. Magnus Lord beskrev att det finns ett stort behov av kunskapsutveckling på chefssidan. Samtidigt betonade båda vikten av att medarbetarna är engagerade i verksamheten och aktiva i förändringsarbetet.

TEXT

Charlotte Sommar
psykolog, Vuxenpsykiatrin Halland

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Rorschachtestet – en kontroversiell hundraåring
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in