• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Både klienter och terapeuter upplevde förluster vid distansterapi

Både klienter och terapeuter upplevde förluster vid distansterapi

16 mars 2022 publicerad av Peter Örn

Pandemin innebar en unik situation för att studera effekter av att utan förberedelse skifta från terapi face-to-face, till distansterapi.

-Både patienter och terapeuter upplever förluster till följd av det, säger psykologiprofessorn Andrzej Werbart vid Stockholms universitet som i en omfattande studie kartlägger effekterna av pamdemianpassningen.

 Pandemin skapade en naturlig experimentell situation. Teraputer tvingades utan förberedelse att övergå till terapi på distans, klienterna tvingades ändra sina rutiner kring psykoterapin. Nu är det dags att återgå till läget före pandemin. Vid Stockholms universitet så psykoterapiforskarna en möjlighet att lära sig mer om vilka patienter passar bättre för terapi på distans, vilka fungerar bättre med fysisk närvaro i rummet.

Andrzej Werbart

Psykologen och psykologiprofessorn Andrzej Werbart på Psykologiska institutionen leder ett större forskningsprojekt med en rad delprojekt om kortsiktiga och långsiktiga effekter för patienter och terapeuter av övergångar till och tillbaka från psykoterapi på distans.

-Så vitt vi vet är det första gången den här typen av studier görs. Pandemin gav en unik möjlighet, säger Andrzej Werbart.

Ännu har inga resultat publicerats, men inom kort publiceras en som open access i Frontiers in Psychology. Ytterligare en är på gång. En intervjustudie med patienter visar att de flesta upplever olika förluster.

-Många saknar de fasta ramarna, olika ritualer som omger terapin. Det kan handla om tid för att ställa om sig på väg till mottagningen, eller för eftertankar på väg från en session.

Parallellt intervjuades terapeuter tre månader efter omställningen till följd av pandemin, samt ytterligare en gång ett år därefter.

-Även terapeuterna beskrev förluster och en saknad efter den icke-verbala kommunikationen. Även om man kan se patientens ansikte på en skärm så vet man inte riktigt hur patienten reagerar. Är man inte i samma rum är det svårare att förstå patientens känslor, säger Andrzej Werbart.

Både patienter och terapeuter uppgav att de ibland kände att terapeuten/patienten verkade upptagna med något annat under sessionen, kanske svara på mejl eller att vattna blommor.

-Även många terapeuter upplever att det är besvärligt att komma till patienternas hem och patienten kunde vara upptagna med något annat. Men både patienter och terapeuter beskriver vinster med distansterapi: att det är en bekvämare och mer tillgänglig terapi. Terapeuterna beskriver ett år senare att de anpassat sig och att de lärt sig mycket av detta, och att de kommer att kunna använda sig av distansterapi när man upplever att det kan passa för den specifik patienten, förklarar Andrzej Werbart.

Patienter med en mer extrovert läggning har lättare att ta till sig distansterapi, visar resultaten. Huruvida behandlingsutfallet påverkas finns det ännu inga resultat på.

-Vi har en enkätstudie på gång till legitimerade psykologer och psykoterapeuter där vi har frågor om behandlingsutfall. Jag misstänker att patienter som är inriktade på självständighet, autonomi, kan det vara n fördel att arbeta på distans.

Den terapeutenkät som nu ska genomföras vänder sig till terapeuter som haft minst fyra sessioner på distans under pandemin. Enkäten är helt anonym. (se https://dafo.limequery.com/771927?lang=sv&fbclid=IwAR0ERsC15zKDHNbk-pf4ZgS4LKHbiN7DSY0RAuZ6J9CNMOiwhvlD-mRIxt8). Dessutom ingår ytterligare en intervjustudie med terapeuter i forskningsprojektet (https://drive.google.com/file/d/1E337M-JsD42ZYv7l3bkiDgmblH-S8F8p/view?fbclid=IwAR2MChTD2Z7APbHW19kgb0CahvjQ8i7li-W_198Dkjf-_UtMdOpJKWcxY1E. Hela projektet beräknas vara klart våren 2023.

Andrzej Werbart tror att den unika studien, kan leda till bättre möjligheter i framtiden att välja terapimetod beroende på patient och problematik.

-I framtiden tror jag att vi kommer att se att både vissa patienter och terapeuter kommer att vilja välja distansterapi före fysisk närvaro i samma rum, eller kanske kombinera de båda metoderna och inte tvingas avbryta behandlingen vid till exempel resor. Våra resultat kan bli en viktig vägledning till terapeuter om vilken terapimodell som fungerar bäst för vem, det är ett viktigt argument för att delta i studien, säger han.

Läs mer om projektet Övergångar till psykoterapi på distans under covid-19 pandemin.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer