• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Allt fler får diagnosen intellektuell funktionsnedsättning

Allt fler får diagnosen intellektuell funktionsnedsättning

2 mars 2022 publicerad av Redaktionen

Antalet vuxna med diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning ökar kraftigt, visar Psykologtidningens granskning.
Även bland barn blir diagnosen vanligare.

– Vi håller på att skapa ett utslagningssystem säger Monica Kierkegaard, psykolog och utredningshandledare i Stockholms stad.

Text: Maria Jernberg

Psykologtidningen har granskat statistik från Socialstyrelsen som visar att antalet vuxna patienter med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har ökat med 143 procent mellan åren 2008 och 2020.
– Vi har inte analyserat siffrorna närmare men nu när jag tittar väcker de stora lokala skillnaderna frågor likväl som att ökningen i flera regioner drar i väg med DSM-5,  säger Peter Salmi utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.
I Örebro län är ökningen 617 procent. Peter Salmi menar att det kan handla om olika praxis på lokal nivå.
– Det är angeläget att titta mer på de här frågorna.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har vanligtvis insatser från habiliteringen. Utredningarna sker däremot ofta i psykiatrin för barn även i skolan.

Karin Settergren.

Psykologer inom vuxenhabilitering har på senare år anat en glidning i diagnostiseringen. Karin Settergren är ordförande för den nationella föreningen:
– Det finns en farhåga att utvecklingsstörning inte längre ses som den exklusiva diagnos det faktiskt är utan som en psykiatrisk diagnos bland andra.
Föreningen ser generationsväxling och hög personalomsättning som möjliga orsaker.
– I ICD-10 står att utredningen ska göras av en erfaren diagnostiker. Det uppfattar vi inte nödvändigtvis är vad som erbjuds.
Karin Settergren undrar i vilken mån den som utreder har erfarenhet av målgruppen.
– Så psykologen har en känsla för skillnaden mellan att vara en tjomme som inte hänger med särskilt bra och att ha en lindrig utvecklingsstörning.

I Stockholms län har andelen elever som blir mottagna i särskola ökat med drygt trettio procent sedan 2016 från 0.9 till 1.2 procent. Monica Kierkegaard handleder Stockholms stads skolpsykologer.

Monica Kierkegaard

– Utifrån vad jag ser och hör och vad psykologerna ringer om så tycks vi ha börjat tänja för mycket på gränserna. Särskilt gäller det externa utredningsenheter.
Elever som tidigare bedömdes vara svagt teoretiskt begåvade kan nu få IF-diagnos.
– Och det kommer inte gynna eleverna. De blir främmande fåglar i särskolan kan känna ett utanförskap där och fråntas möjligheten att gå på vanligt gymnasium.
Monica Kierkegaard kopplar förändringen till DSM-5 och dess betoning på adaptiva förmågor.
– Vi har inga bra instrument för det adaptiva så bedömningen blir absolut mer subjektiv. Jag lutar mig fortfarande mycket mot IK. Jag känner mig tryggare med det måttet.

Harald Schulz psykolog i mot­tagandeteamet i Stockholms stad tycker inte ökningen är ett observandum utan ligger inom det förväntade.
– Vi ska åtminstone ha en procent av eleverna i särskolan så 1,2 procent för 2020 är en bra siffra. Att gå i särskola är en rättighet.

Harald Schulz

Harald Schulz håller med om att bedömningarna gått från att vara psykometriska mot att bli mer kliniska.
– Tidigare utgick psykologer från att IK 70 var en absolut gräns. Numera skulle diagnosen kunna ställas vid IK 74, 75 och antagligen 76 också om allt i den kliniska bedömningen tyder på IF.

I Göteborg har Katja Klein arbetat med mottagandet till särskola under tio år.
– När den nya diagnosmanualen kom 2014 ändrades tänkandet kring vem som kan få den här diagnosen det märktes snabbt i psykologernas utredningar. Men om någon med IK 80 skulle få den då skulle jag börja undra.

Katja Klein

Katja Klein anser dock att det tidigare var för få som fick den och hänvisar till Skolverkets statistik.
– Jag tror att många i gränslandet får det bättre med en diagnos även om det finns de som inte känner sig hemma i den. Samtidigt kan vi ju fundera på hur många vi ska ha med intellektuell funktionsnedsättning i vårt samhälle att det blir fler som inte passar in.

För de vuxna som utreds målar Karin Settergren upp en annan situation där diagnosen inte blir till hjälp.
– De flesta vuxna med misstänkt IF tycker inte det är attraktivt med en diagnos. De vill inte tillhöra kategorin handikappade och tackar ofta nej till LSS-insatser.

Beträffande skolbarn ser Monica Kierkegaard en risk att diagnoser ställs av fel anledning då skolorna ofta har svårt att veta hur de ska undervisa elever i skiktet 70 till 80 IK. Pressen på den utredande psykologen kan vara stor.
– Ibland säger psykologerna jag pratar med »de kommer bli jätte­besvikna på skolan om jag inte ställer diagnos«.
Enligt Monica Kierkegaard har barn i det lägre spannet av svag teoretisk begåvning svårt att nå kursmålen efter att LGR 11 kom.
– Och om vi börjar ställa diagnos på dem på oklara grunder – ja då har vi ju skapat ett utslagningssystem.

Fakta/Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
Prevalens: 0,5–1,5
DSM-5: Den adaptiva och kliniska bedömningen ges större tyngd. Den psykometriska mindre. Utkom i miniversion på svenska 2014.
Grundsärskola: Skolform anpassad till elever som inte uppnår grundskolans kunskapskrav på grund av en IF eller förvärvad hjärnskada. Betyg från gundsärskolan ger ej behörighet till att söka till gymnasiet utan till särgymnasiet.

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer