• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

14 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Anknytningsteorin används ofta felaktigt vid utredningar och risker leda till fel beslut för barnet, uppger en stor grupp forskare i ett internationellt konsensusyttrande. De presenterar tre principer för hur teorin bör användas och efterlyser ett ökat samarbete med berörda professioner.

I ett gemensamt konsensusyttrande riktar 70 forskare i 23 länder nu kritik mot att anknytningsteorin används i så stor utsträckning och dessutom ofta på ett felaktigt sätt vid utredningar och beslut om barn. Det kan till exempel handla om vårdnadsutredningar eller vid beslut om familjehemsplaceringar.

– Visst har anknytningsteorin något bra att bidra med som ett generellt ramverk. Men den tycks i många fall utgöra ett överordnat perspektiv och när det kombineras med att det finns så många missförstånd kring anknytningsteorin blir det problem med tillämpningen, säger Tommie Forslund, psykolog och anknytningsforskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Han är en av forskarna bakom konsensusyttrandet som publicerats i tidskriften Attachment & Human Development. Enligt Tommie Forslund kan det handla om att forskning som gjorts på gruppnivå i praktiken tillämpas som om den kan överföras på enskilda barn, eller att anknytningsinstrument används för att bedöma anknytning hos enskilda barn trots att det inte finns några säkra metoder för det.

Tommie Forslund Foto: momentum photography

– Det finns forskning som visar att barnets beteende i anknytningsobservationer kan påverkas av en rad faktorer, såsom stress eller om det är krassligt på något sätt. Jag har själv medverkat i forskning som indikerar att barn med adhd kan felkoda i anknytningsinstrument. Instrumenten kan inte användas som någon sorts magisk spegel för hur barnet blivit bemött av föräldrarna, säger han, och fortsätter:

– Idag finns det inget anknytningsinstrument som har tillräckligt bra sensitivitet och specificitet för att på ett tillförlitligt sätt kunna säga hur ett enskilt barn anknyter till en förälder.

Sedan 1 januari 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige och enligt den ska barnets bästa vara en vägledande princip. För att bedöma barnets bästa används ofta anknytningsteorin.

– Det finns ett behov av att kunna luta sig mot psykologiska teorier och forskning när man gör BBIC-utredningar inom socialtjänsten. Men man måste operationalisera vad man menar med barnets bästa intresse i varje enskilt fall, säger Tommie Forslund.

Används anknytningsteorin felaktigt och onyanserat riskerar barn i stället att förlora viktiga anknytningspersoner och att situationen blir rättsosäker, hävdar forskarna. Att bedöma ett individuellt barns anknytning är svårt och kräver mycket utbildning, och bör aldrig enskilt ligga till grund för ett beslut.

– Om en bedömning tyder på otrygg anknytning bör bedömningen främst användas för att rikta stödjande insatser till familjen, säger Tommie Forslund.

I konsensusyttrandet presenterar forskargruppen själva tre principer för anknytningsteorin som yrkesverksamma ska kunna utgå från för att ta vetenskapligt förankrade beslut:

  • Barn behöver kontinuerligt kontakt med specifika, bekanta omvårdnadspersoner.
  • Barn behöver ”tillräckligt god” omsorg, som inte ska förväxlas med ”optimal omsorg”.
  • Det finns fördelar med att ett barn har ett nätverk av anknytningspersoner, snarare än ett ensidigt fokus på en ”psykologisk förälder”.

Principerna strider i viss utsträckning mot principen om att sträva efter en primär anknytningsperson för barnet.

– Att barnen behöver sina anknytningspersoner är självklart. Men strävar man efter den ”optimala anknytningen” kan en placering innebära en förlust av ett nätverk med viktiga anknytningspersoner och en riskfaktor för barnets fortsatta utveckling. De tre principer vi lyfter fram i vårt yttrande har ett mycket starkt stöd i forskning, säger Tommie Forslund.

Förutom att anknytningsteorin ofta används felaktigt så har den också fått en för dominerande funktion vid utredningsärenden av barn, på bekostnad av andra teorier inom utvecklingspsykologi och social inlärning, anser Tommie Forslund.

– Detta trots att anknytningsteorin är en smalare och mer specifik teori som fokuserar på vissa aspekter av relationen mellan barn och föräldrar, säger han.

Nu hoppas de 70 forskarna att konsensusyttrandet ska bidra till ett utökat samarbete mellan anknytningsforskare och yrkesverksamma, men även stimulera till ytterligare forskning och metodutveckling på området.

– Vi hoppas yttrandet ska leda till en konstruktiv diskussion om hur anknytningsteorin används i utredningsarbete och kanske även till forskningsprojekt som designas utifrån de yrkesverksammas behov, säger Tommie Forslund.

Artikeln Attachment goes to court: child protection and custody issues är publicerad i tidskriften Attachment & Human Development.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer