• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2021
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

14 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Anknytningsteorin används ofta felaktigt vid utredningar och risker leda till fel beslut för barnet, uppger en stor grupp forskare i ett internationellt konsensusyttrande. De presenterar tre principer för hur teorin bör användas och efterlyser ett ökat samarbete med berörda professioner.

I ett gemensamt konsensusyttrande riktar 70 forskare i 23 länder nu kritik mot att anknytningsteorin används i så stor utsträckning och dessutom ofta på ett felaktigt sätt vid utredningar och beslut om barn. Det kan till exempel handla om vårdnadsutredningar eller vid beslut om familjehemsplaceringar.

– Visst har anknytningsteorin något bra att bidra med som ett generellt ramverk. Men den tycks i många fall utgöra ett överordnat perspektiv och när det kombineras med att det finns så många missförstånd kring anknytningsteorin blir det problem med tillämpningen, säger Tommie Forslund, psykolog och anknytningsforskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Han är en av forskarna bakom konsensusyttrandet som publicerats i tidskriften Attachment & Human Development. Enligt Tommie Forslund kan det handla om att forskning som gjorts på gruppnivå i praktiken tillämpas som om den kan överföras på enskilda barn, eller att anknytningsinstrument används för att bedöma anknytning hos enskilda barn trots att det inte finns några säkra metoder för det.

Tommie Forslund Foto: momentum photography

– Det finns forskning som visar att barnets beteende i anknytningsobservationer kan påverkas av en rad faktorer, såsom stress eller om det är krassligt på något sätt. Jag har själv medverkat i forskning som indikerar att barn med adhd kan felkoda i anknytningsinstrument. Instrumenten kan inte användas som någon sorts magisk spegel för hur barnet blivit bemött av föräldrarna, säger han, och fortsätter:

– Idag finns det inget anknytningsinstrument som har tillräckligt bra sensitivitet och specificitet för att på ett tillförlitligt sätt kunna säga hur ett enskilt barn anknyter till en förälder.

Sedan 1 januari 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige och enligt den ska barnets bästa vara en vägledande princip. För att bedöma barnets bästa används ofta anknytningsteorin.

– Det finns ett behov av att kunna luta sig mot psykologiska teorier och forskning när man gör BBIC-utredningar inom socialtjänsten. Men man måste operationalisera vad man menar med barnets bästa intresse i varje enskilt fall, säger Tommie Forslund.

Används anknytningsteorin felaktigt och onyanserat riskerar barn i stället att förlora viktiga anknytningspersoner och att situationen blir rättsosäker, hävdar forskarna. Att bedöma ett individuellt barns anknytning är svårt och kräver mycket utbildning, och bör aldrig enskilt ligga till grund för ett beslut.

– Om en bedömning tyder på otrygg anknytning bör bedömningen främst användas för att rikta stödjande insatser till familjen, säger Tommie Forslund.

I konsensusyttrandet presenterar forskargruppen själva tre principer för anknytningsteorin som yrkesverksamma ska kunna utgå från för att ta vetenskapligt förankrade beslut:

  • Barn behöver kontinuerligt kontakt med specifika, bekanta omvårdnadspersoner.
  • Barn behöver ”tillräckligt god” omsorg, som inte ska förväxlas med ”optimal omsorg”.
  • Det finns fördelar med att ett barn har ett nätverk av anknytningspersoner, snarare än ett ensidigt fokus på en ”psykologisk förälder”.

Principerna strider i viss utsträckning mot principen om att sträva efter en primär anknytningsperson för barnet.

– Att barnen behöver sina anknytningspersoner är självklart. Men strävar man efter den ”optimala anknytningen” kan en placering innebära en förlust av ett nätverk med viktiga anknytningspersoner och en riskfaktor för barnets fortsatta utveckling. De tre principer vi lyfter fram i vårt yttrande har ett mycket starkt stöd i forskning, säger Tommie Forslund.

Förutom att anknytningsteorin ofta används felaktigt så har den också fått en för dominerande funktion vid utredningsärenden av barn, på bekostnad av andra teorier inom utvecklingspsykologi och social inlärning, anser Tommie Forslund.

– Detta trots att anknytningsteorin är en smalare och mer specifik teori som fokuserar på vissa aspekter av relationen mellan barn och föräldrar, säger han.

Nu hoppas de 70 forskarna att konsensusyttrandet ska bidra till ett utökat samarbete mellan anknytningsforskare och yrkesverksamma, men även stimulera till ytterligare forskning och metodutveckling på området.

– Vi hoppas yttrandet ska leda till en konstruktiv diskussion om hur anknytningsteorin används i utredningsarbete och kanske även till forskningsprojekt som designas utifrån de yrkesverksammas behov, säger Tommie Forslund.

Artikeln Attachment goes to court: child protection and custody issues är publicerad i tidskriften Attachment & Human Development.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • Diagnosen som skenade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Psykoterapi eller läkemedel vid smärta – könet kan avgöra

Adhd-diagnosen problematiseras i ny avhandling

Positiv utveckling hos barn med autism

Psykolog kysste patient – kritiseras av IVO

En av tre kliniskt utmattade efter sju år

“Jag har lärt mig att härda ut”

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer