• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · “Det gäller att läsa varandra snällt”

“Det gäller att läsa varandra snällt”

1 oktober 2020 publicerad av Redaktionen

Psykologerna sticker ut som yrkesgrupp med en uppsjö av Facebookgrupper. Störst är gruppen Psykologer och i den kan tonen växla från vänlig till stenhård. Psykologtidningen sökte upp personerna med uppdraget att hålla ordning i grupperna.

Text: Hanna Nolin Illustration: Erica Jacobson

Tanken var ett lunchrum fast i digital form. Ett ställe där man kan småsnacka om vad man gjort i helgen, om barnen eller om semesterplanerna. Nu har Facebookgruppen Psykologer funnits i 10 år och har över 8000 medlemmar. 

Illustration: Erica Jacobson

– Jag tror det är extra viktigt för just psykologer att ha en digital gemenskap. Många arbetar ensamma eller är den enda som är just psykolog på en arbetsplats. Alla är inte med i Psykologförbundet men ville ändå ha en social gemenskap, säger Christoffer Andersson–Fahlström som är en av sex administratörer.

Att behovet är stort syns i den uppsjö av Facebookgrupper som finns, bland annat Psykologer lagar mat,  Psykologer åker båt, Psykologer går i väntans tider, Psykologer spelar brädspel. Men gruppen Psykologer är störst.
– Jag tror att det är just för att vi är så allmänna, vi heter Psykologer, då fångar vi in alla. Inläggen kan handla om det mesta, det är bilder på palettblad, diskussioner om könsnormer, tips på jobb och konkreta arbetsverktyg, säger Christoffer Andersson–Fahlström. 
Ganska snabbt uppstod ett behov av tydliga sekretessregler. Kajsa Bergwall som gick med när gruppen var nystartad, reagerade starkt på att medlemmarna diskuterade patienter. 
– Det är ju en sak att prata om patienter i ett fysiskt lunchrum, men på nätet går det inte. Allt som läggs ut på nätet kan läcka. Jag pratade med Andreas Leijon som startat gruppen och han bad mig bli administratör och hålla koll på inläggen, säger Kajsa Bergwall som nu varit admin i tio år.  Sekretessreglerna är stränga, man får exempelvis inte säga »min granne undrar om en bra terapeut i Härnösand« eftersom man då kan lista ut vem som frågat. Däremot får man naturligtvis be om tips på bra terapeuter. Gruppen är privat och hemlig (går inte att söka upp) och bara tillgänglig för psykologer och psykologstudenter (från termin 6), och det som sägs i gruppen ska stanna där.  

– Det handlar inte så mycket om att vi inte vill att det som skrivs ska komma till allmän kännedom utan mer om att värna våra medlemmar, att deras inlägg inte ska tas ur sitt sammanhang och hånas på Dr Status eller Twitter, säger Christoffer Andersson–Fahlström.

Christoffer Andersson–Fahlström.

Admingruppen har fått en del kritik för att samtalsklimatet är för tufft och att många inte vågar göra inlägg. 
– Jag har fått höra på omvägar att folk lagt ut och fått kommentarer som gjort att de inte vill lägga ut igen. Man har kanske läst en artikel och vill bara säga att man tyckte den var intressant och så får man kommentarer som »hur kan du tycka så, den där artikeln saknar ju helt evidens etc«. Då förstår jag att man bli ledsen, säger Kajsa Bergwall.
Själv har hon blivit allt mer hårdhudad efter åren som admin, och har lärt sig av Christoffer  Andersson Fahlström.  

– Jag är ju fostrad på Flashback, jag är okej med allt så länge man inte blir mordhotad! Själv har jag gått ur Facebookgrupper eftersom jag känner mig som en elefant i ett glashus, att jag inte kan säga något utan att folk blir arga, säger Christoffer Andersson–Fahlström. 

Kajsa Bergwall.


Mycket av diskussionerna inom admingruppen (som nu består av sex personer, Kajsa Bergwall, Christoffer Andersson–Fahlström och Marcus Lindh ansvarar för sekretessfrågorna, Christian Oldenburg för medlemsfrågor och Maria Marino­poulou och Gustav Engqvist
för trivsel) handlar om just samtalstonen. Varningar ges vid rasistiska inlägg eller grova personangrepp, och några personer har uteslutits ur gruppen. Men grundtanken är att det ska vara högt i tak.  

– Folk är olika och det går inte att moderera tonen för hårt, det skulle exkludera folk och bli för godtyckligt. Det gäller att läsa varandra snällt och tänka att intentionen är god, säger Christoffer Andersson–Fahlström.  
Teddy Winroth har tidigare varit medlem i gruppen, men han håller inte med om att det är högt i tak. Han är kritisk till den kåranda han tycker är rådande och som han tycker avspeglar sig i samtalsklimatet.

Teddy Winroth.


– Jag saknar rakhet i dialogen, och att man inte får diskutera frågor som inte anses politiskt korrekta, exempelvis biologiska skillnader mellan könen. Jag tycker inte heller man blir bemött med sakargument utan i stället blir det pajkastning och språkpoliseri. 

För ett par år sedan blev han utesluten ur gruppen på grund av hätskt språkbruk.
– Det var i stormen kring psykologen Sven Åke Christianson, jag uttryckte mig lite väl rått så det kan jag förstå. Efter en månad fick jag frågan om jag ville komma tillbaka, men sa nej, den där gruppen är inte bra för mitt blodtryck, jag blir bara irriterad.

Ja, det kan hetta till på olika sätt i gruppen, medger Christoffer Andersson–Fahlström, men när det har varit personangrepp är det viktigt att markera.

– Först varnar vi flera gånger, sista steget är att bli utesluten ur gruppen men då är man oftast erbjuden en chans att komma tillbaka, säger Christoffer Andersson–Fahlström.

Och så var det den där lunchkänslan, när gruppen blivit så stor och många inte vågar prata, har man tappat den?

– Nej, den är kvar. Att gruppen är så stor kan göra att man drar sig lite för att lägga ut, här finns ju lärarna från studietiden, handledare, psykologen du själv gått i terapi hos, framtida arbetsgivare. Det är lite som vid det stora matbordet, det är inte alla som pratar, säger Christoffer Andersson–Fahlström.  
Kajsa Bergwall tror att det tuffa klimatet kan göra att många medlemmar inte är så aktiva. Å andra sidan tror hon att gruppen har många medlemmar just för att det är högt i tak. Själv har hon haft nytta av gruppen som kunskapskälla. 
– Vissa dagar under utbildningen lärde jag mig mer på att vara med i den här gruppen än vad jag lärde mig i undervisningssalen. Det är fantastiskt med en sådan plats att hämta kunskap ifrån.

Läs mer: Så stramades Facebookgruppen Feministiska psykologer upp

Ledare: Kraften i en lösryckt kommentar

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Psifos nobbar kampanj om psykisk hälsa

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer